I veckans avsnitt möter vi Christoffer Johansson och Rickard Alte, förvaltare av Länsförsäkringar USA Aktiv. De berättar varför de ser potential i Nvidia, Arista Networks och Coherent, varför de har bytt Visa mot Mastercard och varför de föredrar JPMorgan bland de amerikanska bankerna. Vi diskuterar också teknikjättarnas enorma AI-investeringar och var förvaltarna ser nya möjligheter inför 2027.

🔗 Följ oss även på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠YouTube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠LinkedIn⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ och ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ för nyheter och uppdateringar.

📈 Aktier som nämns i avsnittet:

Länsförsäkringar USA Aktiv

Nvidia
Microsoft
Amazon
Alphabet
Apple
Tesla
Arista Networks
Coherent
Marvell Technology
Amphenol
Eaton
Veeva Systems
Palo Alto Networks
Eli Lilly
ServiceNow
Adobe
PepsiCo
Coca-Cola
Visa
Mastercard
JPMorgan
Morgan Stanley
Citigroup
Bank of America

Disclaimer

Innehållet i denna podcast är endast avsett för informations- och utbildningsändamål. Ingen del av podcasten ska tolkas som finansiell rådgivning, rekommendationer eller en uppmaning att köpa eller sälja värdepapper eller andra finansiella produkter. Alla investeringar medför risker, inklusive risken att förlora hela investeringen. Vi rekommenderar att du alltid gör din egen analys eller rådgör med en kvalificerad finansiell rådgivare innan du fattar investeringsbeslut.

När Anthropic väntas börsnoteras på Nasdaq den 19 november handlar intresset inte bara om värderingen av bolaget bakom AI-modellen Claude.…

Read more

Vissa företag kan stärka sina marknadspositioner, medan andra riskerar att få se sin lönsamhet pressas. För investerare blir frågan vilka bolag som kan försvara sina…

Read more

En ny studie från FTSE Russell visar varför koncentrationen blivit en allt större risk för investerarna.

En global indexfond brukar beskrivas som ett enkelt sätt att sprida riskerna. Pengarna placeras i tusentals företag över hela världen. Men bakom den breda riskspridningen har något hänt. En allt större del av världens samlade börsvärde har koncentrerats till ett fåtal amerikanska teknikbolag.

En ny studie från indexleverantören FTSE Russell visar hur långt utvecklingen har gått. År 2006 krävdes 48 företag för att representera en fjärdedel av börsvärdet i FTSE All-World. I juni 2026 räckte det med elva.

Det innebär att mindre än tre promille av indexets omkring 4 200 bolag står för en fjärdedel av börsvärdet. Koncentrationen har dessutom ökat särskilt snabbt under de senaste årens AI-boom.

Börsvärdena drar ifrån vinsterna

Det mest intressanta är skillnaden mellan företagens börsvärden och deras underliggande verksamhet.

För att samla en fjärdedel av den globala omsättningen krävs i dag 62 företag, jämfört med 56 för tjugo år sedan. För kassaflöden är motsvarande antal 40, mot tidigare 36. Även utdelningarna har blivit mer utspridda.

Börsvärdena har alltså blivit dramatiskt mer koncentrerade, samtidigt som den ekonomiska aktiviteten är betydligt bredare fördelad.

Det betyder inte att aktiemarknaden har tappat kontakten med verkligheten. Microsoft, Alphabet, Apple och Nvidia har byggt några av världens mest lönsamma affärsmodeller, med höga marginaler och starka konkurrensfördelar.

Men skillnaden illustrerar hur stora förväntningar investerarna har på just dessa företags framtida tillväxt och lönsamhet. En allt större del av världsbörsens värde bygger på att ett fåtal bolag fortsätter leverera exceptionella resultat.

USA och Europa går åt olika håll

I USA har även vinsterna blivit mer koncentrerade. För tjugo år sedan krävdes 14 företag för att representera en fjärdedel av de amerikanska börsbolagens vinster. I dag räcker det med sex.

Teknikjättarnas dominans handlar alltså inte enbart om höga värderingar. De har också tagit en växande andel av företagens samlade vinster.

I Europa har utvecklingen gått åt motsatt håll. Här krävs numera 20 företag för att representera en fjärdedel av vinsterna, jämfört med 16 tidigare.

Det gör europeiska aktier intressanta ur ett diversifieringsperspektiv. Vinsterna är mer utspridda och beroendet av enskilda bolag mindre. Det är ingen garanti för bättre avkastning, men innebär en annan riskprofil än den amerikanska börsens växande teknikdominans.

AI förstärker beroendet

Koncentrationen får ytterligare en dimension genom de enorma investeringarna i artificiell intelligens.

Microsoft, Alphabet, Amazon och Meta satsar hundratals miljarder dollar på datacenter och digital infrastruktur. Investeringarna driver samtidigt efterfrågan hos Nvidia, Broadcom och leverantörer av nätverksutrustning, optiska komponenter och energisystem.

Det skapar stora tillväxtmöjligheter, men också ett växande ömsesidigt beroende.

Om molnbolagen börjar ifrågasätta avkastningen på sina AI-investeringar kan konsekvenserna snabbt sprida sig genom leverantörskedjorna. Flera av börsens största vinnare är beroende av samma investeringscykel.

Risken handlar därför inte bara om att några få aktier väger tungt i indexen, utan också om att deras framtida tillväxt delvis vilar på samma förutsättningar.

När vinnarna blir för stora

En global indexfond är fortfarande ett kostnadseffektivt sätt att investera på världens börser. Men ett marknadsviktat index ger störst exponering mot de företag som redan har högst börsvärde.

Det fungerar väl så länge vinnarna fortsätter att överträffa förväntningarna. Problemet uppstår när värderingarna bygger på en tillväxt som blir allt svårare att leva upp till.

Att komplettera med europeiska och japanska aktier, mindre bolag eller mer likaviktade strategier kan därför minska beroendet av amerikansk megateknik.

FTSE Russells studie visar inte att världens börser befinner sig i en bubbla. Däremot illustrerar den hur en allt större del av marknadens förväntningar koncentrerats till ett fåtal företag.

Den största risken behöver inte vara att teknikjättarna slutar växa. Det kan räcka med att tillväxten blir något lägre än investerarna räknat med.

För på börsen räcker det inte att vara ett fantastiskt företag. Aktien måste också vara värd sitt pris.

Följ Global Gains!

Glöm inte att följa oss på Facebook och LinkedIn för fler uppdateringar.

Global Gains poddar finns på Spotify

På X hittar du oss som @karllans och @par_stahl

Disclaimer
Innehållet i detta nyhetsbrev är endast avsett för informationsändamål och ska inte betraktas som finansiell rådgivning. Informationen baseras på källor som anses tillförlitliga, men vi garanterar inte dess noggrannhet eller fullständighet.

Alla investeringar innebär risk, inklusive risken att förlora kapital. Läsare bör göra sin egen analys och rådgöra med en licensierad finansiell rådgivare innan de fattar några investeringsbeslut.

Observera att vi kan ha egna innehav i de aktier, fonder eller andra investeringar som nämns i detta nyhetsbrev. Eventuella innehav kommer att framgå i relevant innehåll.

Samtidigt visar statistiken att teknikfondernas historiska kurssvängningar varit betydligt större. För fondsparare med stora innehav i amerikansk teknik kan det vara läge att se över portföljen.

Det kan gå fort när börsen byter favoriter. Under flera år har teknikfonder varit självklara vinnare och investerare som satsat på artificiell intelligens har fått bra betalt. Men under hösten har bilden förändrats.

Medan flera populära teknikfonder fallit kraftigt har hälsovården, som länge stått i skuggan av AI-boomen, fått nytt liv.

Skillnaden är påtaglig. Enligt indexberäknaren MSCI steg världsindex för hälsovård med 9,9 procent i oktober, medan teknikindexet backade 7 procent. Det är nästan 17 procentenheters skillnad under en enda månad.

Även sett över tre månader har hälsovården utvecklats betydligt starkare. Indexavkastningen är räknad i dollar.

För svenska fondsparare är omsvängningen ännu tydligare. I Avanzas fondstatistik den 6 november har BlackRocks BGF Next Generation Technology fallit drygt 35 procent den senaste månaden, medan UBS Sustainable Health Transformation stigit drygt 8 procent. Mellan de två fonderna skiljer det över 43 procentenheter, räknat i kronor.

Även bredare teknikfonder har tappat rejält. BGF World Technology är ned nästan 25 procent på en månad. Samtidigt har JPM Global Healthcare stigit 11,5 procent och DNB Health Care drygt 10 procent.

Frågan är om vi ser början på en mer långvarig rotation mellan börsens stora tillväxtsektorer.

Teknikens framgång har ett pris

Tekniksektorns uppgång har varit exceptionell. MSCI globala teknikindex steg med 53 procent under 2023, ytterligare 33 procent under 2024 och drygt 23 procent under fjolåret. Hälsovården har under samma period utvecklats betydligt svagare.

Den långa uppgången har också gjort teknikbolagen alltmer dominerande i index och fondportföljer. Vid utgången av oktober svarade Apple, Nvidia och Microsoft tillsammans för drygt hälften av MSCI teknikindex, medan de tio största bolagen vägde hela 69 procent.

Ett index med 132 bolag är därmed i hög grad beroende av utvecklingen i ett fåtal amerikanska teknikjättar. För den som dessutom äger renodlade teknik- eller AI-fonder kan koncentrationen bli betydligt större än man kanske är medveten om.

Samtidigt har marknaden börjat ifrågasätta avkastningen på teknikjättarnas enorma investeringar. Microsoft, Amazon, Alphabet och Meta satsar tillsammans hundratals miljarder dollar på datacenter och AI-infrastruktur.

Efter flera år då investerarna belönat växande investeringsbudgetar vill de nu se tydligare bevis på att satsningarna också leder till högre vinster och kassaflöden.

MSCI värderingssiffror vid utgången av oktober ger en intressant bild av förväntningarna.

Teknikindexet handlades till 34 gånger den historiska årsvinsten, jämfört med 24 gånger för hälsovård. På förväntad vinst var skillnaden däremot nästan obefintlig, med P/E-tal kring 19 för båda sektorerna.

Det säger en hel del om förväntningarna på teknikbolagens framtida vinster. Om prognoserna infrias behöver värderingarna inte vara särskilt ansträngda. Men höstens kursfall visar hur känsliga aktierna är när investerarnas tilltro börjar svikta.

Hälsovårdens revansch

Hälsovårdssektorn har haft en betydligt tyngre period. Osäkerhet kring amerikanska läkemedelspriser, svag utveckling inom medicinteknik och ett svalare intresse för bioteknik har hållit tillbaka aktiekurserna.

Under de tre åren fram till utgången av oktober hade MSCI teknikindex stigit med nästan 33 procent årligen, jämfört med knappt 15 procent för hälsovård.

Det är ett stort försprång som en stark oktobermånad knappast förändrar, men också en förklaring till att investerarna nu kan börja söka sig till andra delar av börsen.

Flera stora läkemedelsbolag har dessutom levererat starka rapporter och nya behandlingar mot fetma, cancer och autoimmuna sjukdomar har ökat intresset för sektorn.

Eli Lilly fortsätter att dra nytta av den snabbt växande marknaden för diabetes- och fetmaläkemedel. Bolaget var vid utgången av oktober det största innehavet i MSCI hälsovårdsindex med en vikt på drygt 12 procent, följt av Johnson & Johnson och AbbVie.

Även danska Genmab har bidragit till det förbättrade börshumöret. Under oktober presenterade bolaget positiva resultat från tre cancerstudier. Framför allt överraskade läkemedelskandidaten petosemtamab inom huvud- och halscancer, vilket fick aktien att stiga kraftigt.

Hälsovården är dessutom mindre koncentrerad än tekniksektorn. De tio största innehaven stod vid utgången av oktober för knappt hälften av MSCI hälsovårdsindex, jämfört med nästan 70 procent inom teknik.

Stor skillnad i risk

Den kanske mest intressanta skillnaden för fondsparare är ändå risken. Enligt MSCI har teknikindexets årliga standardavvikelse varit 21,9 procent under de senaste tre åren, jämfört med 13,8 procent för hälsovård. Teknikaktiernas historiska kurssvängningar har därmed varit nästan 60 procent större.

Skillnaden är ännu tydligare bland de tio fonder vi jämfört. Avanzas riskstatistik visar en genomsnittlig standardavvikelse på drygt 28 procent för de fem teknikfonderna, mot knappt 16 procent för hälsovårdsfonderna. Det är omkring 80 procent större svängningar inom teknik, även om urvalet inte representerar hela sektorerna.

Teknikfonderna har visserligen belönat spararna med betydligt högre avkastning under de senaste åren, men den har kommit med större kursrörelser. För den som redan har mycket amerikansk teknik i portföljen är det en skillnad värd att fundera över.

Det betyder däremot inte att en hälsovårdsfond automatiskt sänker risken i hela portföljen i motsvarande grad. Det beror också på hur innehaven samvarierar med varandra.

En sektor med lägre standardavvikelse kan fortfarande falla samtidigt som övriga börsen, även om kurssvängningarna historiskt varit mindre.

En anledning att se över fondportföljen

Trots höstens kraftiga kursfall har flera teknikfonder fortfarande haft ett starkt 2026. Swedbank Robur Technology upp nästan 25 procent sedan årsskiftet och Avanza Tech Solutions drygt 28 procent.

Men skillnaderna inom sektorn har blivit stora. BGF Next Generation Technology har efter den senaste månadens fall kvar en årsuppgång på bara drygt 5 procent. Samtidigt har DNB Health Care stigit nästan 22 procent i år och JPM Global Healthcare drygt 22 procent.

En månads utveckling räcker inte för att avgöra om börsen har bytt riktning för en längre tid. Jag tycker ändå att rörelserna ger anledning att fundera över fondportföljens sammansättning.

Många sparare har redan betydande teknikexponering genom sina globalfonder, och den som dessutom äger flera teknikfonder kan vara mer beroende av samma amerikanska jättar än vad fondnamnen antyder.

Hälsovård erbjuder andra tillväxtmöjligheter genom åldrande befolkningar, nya behandlingar och ett växande behov av avancerad sjukvård. Även artificiell intelligens kan på sikt bli en viktig drivkraft genom effektivare läkemedelsutveckling och bättre diagnostik.

Men också här finns risker. Politiska beslut om läkemedelspriser, patentutgångar och misslyckade kliniska studier kan snabbt förändra förutsättningarna, särskilt för mindre bioteknikbolag.

Jag skulle inte sälja alla teknikfonder för att köpa den senaste månadens vinnare. Tekniksektorn har fortfarande goda långsiktiga möjligheter, men en stark tillväxtmarknad är ingen garanti för en stark fondavkastning.

Efter flera år då teknikjättarna burit stora delar av börsuppgången finns det skäl att söka tillväxt även på andra håll.

För den som redan har en stor exponering mot AI och amerikansk teknik tycker jag att en bred hälsovårdsfond framstår som ett alltmer intressant komplement, inte minst mot bakgrund av sektorns historiskt lägre kurssvängningar.

Följ Global Gains!

Glöm inte att följa oss på Facebook och LinkedIn för fler uppdateringar.

Global Gains poddar finns på Spotify

På X hittar du oss som @karllans och @par_stahl

Disclaimer
Innehållet i detta nyhetsbrev är endast avsett för informationsändamål och ska inte betraktas som finansiell rådgivning. Informationen baseras på källor som anses tillförlitliga, men vi garanterar inte dess noggrannhet eller fullständighet.

Alla investeringar innebär risk, inklusive risken att förlora kapital. Läsare bör göra sin egen analys och rådgöra med en licensierad finansiell rådgivare innan de fattar några investeringsbeslut.

Observera att vi kan ha egna innehav i de aktier, fonder eller andra investeringar som nämns i detta nyhetsbrev. Eventuella innehav kommer att framgå i relevant innehåll.

I veckans avsnitt av Global Gains gästas vi av Kjetil Houg, vd för den norska kapitalförvaltaren Folketrygdfondet, som står bakom den nya statliga satsningen på nordiska småbolag.

Vi pratar om möjligheterna på de nordiska börserna, varför svenska småbolag är särskilt intressanta, hur man hittar långsiktiga vinnare och var det kan finnas felprissatta aktier.

Dessutom diskuterar vi skillnaderna mellan de nordiska aktiemarknaderna och vad som krävs för att lyckas som långsiktig investerare.

Programledare: Karl Lans och Pär Ståhl.

⁠⁠Prenumerera gratis på Global Gains – Nyhetsbrevet om världens bästa aktier och fonder⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

🔗 Följ oss även på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠YouTube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠LinkedIn⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ och ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ för nyheter och uppdateringar.

📈 Aktier och fonder som nämns i avsnittet:

Aktier

Frontline

Embla Medical

Arion Bank

Íslandsbanki

Loomis

Peab

Medicover

Avanza

Nordnet

Disclaimer

Innehållet i denna podcast är endast avsett för informations- och utbildningsändamål. Ingen del av podcasten ska tolkas som finansiell rådgivning, rekommendationer eller en uppmaning att köpa eller sälja värdepapper eller andra finansiella produkter. Alla investeringar medför risker, inklusive risken att förlora hela investeringen. Vi rekommenderar att du alltid gör din egen analys eller rådgör med en kvalificerad finansiell rådgivare innan du fattar investeringsbeslut.

Medan de amerikanska teknikjättarna har dominerat börsutvecklingen har nordiska småbolag hamnat i skymundan. Men det är just bland dessa bolag som norska Folketrygdfondet nu letar efter framtidens vinnare.

Genom den nya Statens fond i Tromsø har den statliga förvaltaren byggt upp en portfölj med omkring 200 nordiska aktier. Ambitionen är att hitta långsiktiga kvalitetsbolag som kan leverera god avkastning på kapitalet, men också att dra nytta av möjligheter som uppstår efter flera års svag börsutveckling.

“Vi tycker att nordiska småbolag är en intressant tillgångsklass, fundamentalt och strukturellt över tid. Historiskt har småbolagen levererat god avkastning, även om utvecklingen varit svagare under senare år. Vi tror att det kan vara en bra tidpunkt att investera och att det finns möjlighet att få god absolutavkastning även jämfört med de större bolagen”, säger Kjetil Houg.

200 bolag i portföljen

Folketrygdfondet är mindre känt än den norska oljefonden, men har en betydligt längre historia. Den nya småbolagssatsningen förvaltas från Tromsø, där ett team på fem personer byggts upp.

Valet av Tromsø har delvis politiska förklaringar. Ambitionen är att utveckla ett finanscentrum i norra Norge, men förvaltningen innebär också praktiska utmaningar.

“När man arbetar med skandinaviska småbolag är det väldigt mycket som sker i Sverige och Stockholm. Då är det inte alltid någon fördel att sitta långt därifrån. Våra portföljförvaltare tillbringar mycket tid på flygplatser och deltar i seminarier och konferenser runt om i Skandinavien.”

Investeringsstrategin är bred. Fondens jämförelseindex omfattar omkring 350 bolag och portföljen innehåller ungefär 200 aktier. Det handlar alltså inte om en koncentrerad småbolagsfond med ett fåtal stora innehav.

“Vi har ungefär 200 bolag och ambitionen är att ha en bred diversifiering. Det innebär att vi inte kommer att ha en väldigt hög active share jämfört med många kommersiella aktivt förvaltade fonder. I stället handlar det om att identifiera vilka bolag vi vill övervikta och vilka vi vill undervikta.”

Så hittar de kvalitetsbolagen

En central del av investeringsfilosofin är att identifiera företag som kan leverera hög avkastning på kapitalet under lång tid.

Houg lyfter fram starka marknadspositioner, uthållig lönsamhet och en skicklig ledning som viktiga egenskaper.

“På kvalitetssidan handlar det i väldigt hög grad om bolag som har lyckats leverera god avkastning på kapitalet över tid och gjort det på ett konsekvent sätt. Det är bolag med en stark marknadsposition, antingen lokalt eller globalt, en bra ledning och marginaler som kan vara stabila över tid. Det är typiska kännetecken för den sortens bolag vi letar efter.”

Men kvalitet är inte tillräckligt. Värderingen avgör också hur stor plats ett företag får i portföljen.

“När vi tittar på vilka bolag vi vill undervikta är felprissättning kanske det viktigaste kriteriet. Det kan vara företag som har haft en alltför kraftig uppgång i börsvärdet utan att vi riktigt kan hitta de fundamentala orsakerna till den utvecklingen”, säger Houg.

Pekar ut svenska industribolag

Sverige har en särställning i det nordiska småbolagsuniversumet. Houg framhåller framför allt tre sektorer där Norden är särskilt starkt: industri, hälsovård och finans.

Sverige skiljer sig från grannländerna genom att vara väl representerat inom samtliga tre.

“Det är ganska fantastiskt att se på småbolagssektorn, eftersom den på många sätt speglar den större marknaden. Vi har tre sektorer som sticker ut i Norden: industri, hälsa och finans. I Sverige är alla tre väl representerade, medan de andra nordiska länderna ofta är mer specialiserade. Finland har mycket industri, Danmark är starkare inom hälsa och Norge har en större tyngd inom finans och industri.”

Det är framför allt den svenska industrisektorn som imponerar på den norska förvaltaren.

“Sverige har en väldigt stark industrisektor med många bra kvalitetsbolag, både stora och mindre företag. Det är en sektor som vi tycker är attraktiv. Men Sverige har också specialiserade finansbolag och flera intressanta hälsovårdsföretag, bland annat inom medicinteknik”, säger Houg.

Bland de svenska aktier som nämns finns värdehanteringsföretaget Loomis och byggkoncernen Peab.

En viktig fördel med den svenska småbolagsmarknaden är också likviditeten. Stockholm har fler analytiker, fler småbolagsfonder och en betydligt större handel än övriga nordiska börser.

“Stockholm skiljer sig positivt ut. Där finns fler analytiker, större bolag och fler fonder som investerar i småbolag. När man går vidare till Finland, Danmark, Norge och även Island blir likviditeten svagare. Stockholm fungerar väldigt bra i det avseendet.”

Samtidigt kan stora huvudägare i svenska bolag begränsa antalet aktier som faktiskt går att handla.

Avanza och Nordnet gynnas av megatrend

Även de svenska nätmäklarna Avanza och Nordnet kommer på tal. Houg ser det växande privata sparandet som en långsiktig strukturell trend som gynnar den typen av bolag.

“Det är en exponering mot sparmarknaden som vi ser växer väldigt bra. Det är en fin megatrend att investera i.”

Både Avanza och Nordnet gynnas av det växande intresset för aktier, fonder och långsiktigt sparande. Utvecklingen är särskilt tydlig i Sverige, där hushållen har en stark tradition av att investera på aktiemarknaden.

Samtidigt betonar Houg vikten av att väga bolagens kvalitet och långsiktiga möjligheter mot värderingen. Även ett framgångsrikt bolag kan vara en mindre attraktiv investering om aktiekursen sprungit för långt före vinsterna.

Därför kan småbolagen få revansch

De senaste årens börsutveckling har präglats av en växande skillnad mellan de nordiska marknaderna och USA.

Medan amerikanska teknikjättar som Nvidia, Microsoft och Alphabet drivit stora delar av uppgången på Wall Street har nordiska småbolag pressats av stigande räntor, geopolitisk oro och svagare konjunktur.

“Många av de nordiska småbolagen är globala aktörer. De konkurrerar internationellt, och när de möter handelshinder, protektionism och ett större maktspel mellan länder är det inte någon fördel. Det är en del av förklaringen till utvecklingen under de senaste åren.”

Den nya fonden har heller inte undgått motvinden för småbolagen. Under första halvåret 2026 backade Statens fond i Tromsø med 5,4 procent, även om avkastningen överträffade jämförelseindex med 0,30 procentenheter.

För Folketrygdfondet är placeringshorisonten lång. Med stora belopp investerade på relativt små marknader är snabba förändringar i portföljen sällan möjliga.

“Vi tittar på hur bolagets marknadsposition utvecklas och om konkurrenssituationen förändras, exempelvis till följd av ny teknologi och AI. Vi ser också på marginalutvecklingen, ledningens kvalitet och värderingen. Om utvecklingen över tid går åt fel håll kan det bli aktuellt att minska en position”, säger Houg.

Han understryker att långsiktigheten är avgörande och att en stor institutionell investerare måste vara försiktig med att göra alltför snabba förändringar.

“Vi är vana vid att tänka långsiktigt eftersom vi är en stor aktör på en relativt liten marknad. Vi måste vara försiktiga med likviditeten och kan inte göra alltför stora förändringar alltför snabbt. Därför försöker vi tänka långt framåt.”

Följ Global Gains!

Global Gains poddar finns här.

Glöm inte att följa oss på YouTube⁠⁠⁠, Facebook och LinkedIn för fler uppdateringar.

På X hittar du oss som @karllans och @par_stahl

Disclaimer

Innehållet i detta nyhetsbrev är endast avsett för informationsändamål och ska inte betraktas som finansiell rådgivning. Informationen baseras på källor som anses tillförlitliga, men vi garanterar inte dess noggrannhet eller fullständighet.

Alla investeringar innebär risk, inklusive risken att förlora kapital. Läsare bör göra sin egen analys och rådgöra med en licensierad finansiell rådgivare innan de fattar några investeringsbeslut.

Observera att vi kan ha egna innehav i de aktier, fonder eller andra investeringar som nämns i detta nyhetsbrev. Eventuella innehav kommer att framgå i relevant innehåll.

Det finns något fascinerande med …

Read more

Rocket Lab står inför två stora förändringar: utvecklingen av den återanvän…

Read more

Det är särskilt tydligt i den europeiska banksektorn. Trots stark lönsamhet, välfyllda kapitalbuffertar och omfattande återköp har bankaktierna pressats…

Read more

När Global Gains besöker Arne Talving i hans nyrenoverade föräldrahem i Torshälla är det en investerare som på senare år har vidgat sina vyer ordentligt.

Efter att länge ha koncentrerat sig på Stockholmsbörsen har han byggt upp en omfattande internationell aktieportfölj med omkring 70 innehav.

”Jag började med Large Cap, Mid Cap och Small Cap i Stockholm. Men sedan förstod jag att det finns en fantastisk flora av framgångsrika bolag utomlands. Det tog tid att hitta en bra metod för att bevaka dem, men nu förvaltar jag den utländska portföljen på ungefär samma sätt som den svenska”, säger han.

En av de största skillnaderna är volatiliteten.

”Det som har överraskat mig mest är att stora amerikanska bolag kan röra sig så kraftigt. Ett bolag som nästan är lika stort som hela den svenska börsen kan falla 15 procent på en rapport. Där måste man ha ett större tålamod. På den svenska börsen kanske jag reagerar redan vid en nedgång på åtta till tio procent, men i USA måste man acceptera större svängningar.”

🎧 Lyssna på hela intervjun med Kavastu!

Matar in 1 500 uppgifter manuellt

Kavastu är känd för sin systematiska investeringsmetod. Varje vecka matar han manuellt in börsdata i Excel och går igenom hundratals aktier för att identifiera intressanta kurstrender.

”Varje fredag matar jag in slutkurser för 980 bolag, plus en massa andra uppgifter. Det blir ungefär 1 500 parametrar som jag lägger in manuellt i Excel. Jag gör väldigt mycket för hand, men det innebär också att jag äger informationen. Jag kan jämföra bolagen på olika sätt och försöka hitta sådant som andra inte ser.”

Metoden innebär att han framför allt följer aktiernas utveckling från vecka till vecka.

På helgerna går han igenom sina diagram och skriver upp vilka bolag som ser intressanta ut. Huvuddelen av affärerna genomförs sedan på måndagar.

”Jag försöker få bort mycket av dagsbruset. Jag vet att folk ibland frågar mig på sociala medier om jag har sålt en aktie för att den gått under 200-dagars medelvärde. Men det kanske jag inte ens har sett. Jag tittar på den under helgen och då kan den redan ha återhämtat sig.”

Enligt Kavastu handlar det om att bygga en metod som ger en fördel gentemot andra investerare.

”Gör man som alla andra blir resultatet som alla andras. Man måste göra någonting som inte andra gör. Det är därför jag lägger ned så mycket arbete på min egen statistik.”

Apple, Microsoft och Alphabet bland favoriterna

Den utländska portföljen har en tydlig amerikansk tyngdpunkt.

Största innehavet är Apple, följt av tobaksbolaget Philip Morris International. På tredje och fjärde plats återfinns Microsoft respektive Alphabet.

Det är framför allt den långsiktiga kursutvecklingen som avgör om bolagen får vara kvar.

”Det viktiga för mig är att det är ett välskött bolag som har framtiden framför sig och att aktien befinner sig i en långsiktig uppåtgående trend. Så länge den håller sig över 200-dagars medelvärde och marknaden fortsätter att värdera upp bolaget är det välkommet i portföljen.”

Han framhåller också Visa och Mastercard som exempel på kvalitetsbolag som investerare riskerar att sälja för tidigt.

”Det är bolag som kan gå väldigt bra under lång tid och sedan stå stilla ett tag. Då börjar folk tröttna och säljer. Men ofta handlar det om två trappsteg upp och ett ned. Plötsligt kommer intresset tillbaka och då börjar aktierna stiga igen. Det är väldigt lätt att sälja ut sig ur sådana bolag alldeles för tidigt.”

Oväntade innehav i Tyskland, Japan och Monaco

Utanför de amerikanska teknikjättarna finns flera mindre självklara innehav.

Ett av dem är tyska Symrise, som tillverkar smakämnen och dofter. Bolaget är Kavastus sjätte största utländska innehav.

Trots att aktien hade fallit kraftigt i samband med rapporten vid intervjutillfället var han inte beredd att sälja omedelbart.

”Jag gör ingenting i dag. Jag tittar på rapporten och sedan ser jag under helgen hur aktien utvecklas. Rapporten var bra, men värderingen är ganska hög. Samtidigt har vi sett många gånger att en hög värdering kan bli ännu högre så länge aktiekursen fortsätter att leverera.”

I portföljen finns också den japanska finanskoncernen Nomura, som Kavastu äger via den amerikanska börsen.

Ett mer ovanligt innehav är Société des Bains de Mer, som bland annat driver kasinot i Monte Carlo.

Aktien har utvecklats väl och Kavastu har redan tagit hem en del av vinsten.

”Där har jag gjort en bra slant och sålt hälften av innehavet. Aktien är inte särskilt likvid, så jag har valt att minska. Men den har gått bra och jag fångade upp den genom att följa trenden.”

Bland de senaste affärerna finns också danska cBrain, som han köpt efter att ha sålt A.P. Møller–Mærsk.

Han beskriver hur han löpande jämför befintliga innehav med nya möjligheter.

”Ofta har jag inte så mycket pengar liggande. Ska jag köpa något nytt måste jag ta pengarna någon annanstans ifrån. Då jämför jag bolaget jag vill köpa med det jag redan äger och frågar mig var jag har bäst odds att tjäna pengar. Ibland säljer jag halva innehavet och placerar pengarna i det nya.”

Avvaktar Novo Nordisk – men har köpt Nibe

Den danska läkemedelsjätten Novo Nordisk är däremot inte tillräckligt intressant för Kavastu i dagsläget.

Han har tidigare gjort kortare affärer i aktien men ser ännu ingen tydlig bottenformation.

”Jag har varit inne i Novo Nordisk två gånger och lyckats komma ur med lite vinst båda gångerna. Men jag hittar ingen bottenformation än. Bara för att en aktie har fallit 70 eller 80 procent betyder det inte att den måste börja stiga. Titta på Ericsson efter IT-kraschen. En aktie kan gå sidledes i fem år efter ett stort ras. Jag vill se att styrkan kommer tillbaka och att köparna börjar dominera.”

Däremot har han återvänt till svenska värmepumpstillverkaren Nibe. Där anser han att kursutvecklingen visar tydligare tecken på en möjlig vändning.

Han har också sålt Investor och Industrivärden eftersom han anser att investmentbolagens premier mot substansvärdet blivit för höga.

”Investor är ett fantastiskt svenskt bolag. Köper man det på tio års sikt och inte tittar på kursen kan det säkert bli bra. Men vill man slå index tycker jag inte att man ska betala premie för varken Investor eller Industrivärden. Det finns andra investmentbolag som är betydligt billigare.”

”Det farligaste är när blankningen ökar kraftigt”

Read more

Inför november gör vi inga förändringar bland våra fondval. Vi vill behålla kombinationen av olika regioner, värdeinriktad förvaltning, hälsovård och blandfond.

Den senaste tidens marknadsoro har inte förändrat vår bedömning av varför fonderna hör hemma i urvalet.

Stora skillnader mellan marknaderna

Med breda indexfonder som referens har svenska aktier stigit marginellt under den senaste månaden, medan USA varit nära oförändrat. Globala aktier har backat omkring 0,4 procent och Europa cirka 1,4 procent.

Nedgångarna har varit större i Japan och på tillväxtmarknaderna, omkring 3,1 respektive 6,5 procent. För en svensk fondsparare har valet av marknad alltså gjort stor skillnad, även under en så kort period.

Avkastningen gäller den senaste månaden fram till den 29 oktober och är räknad i svenska kronor. För utlandsfonderna påverkar därför även valutorna resultatet. Några handelsdagar återstår innan vi kan summera oktober.

Den senaste månadens utveckling är ett skäl till att vi vill ha fonder på flera marknader. Vilken som går bäst skiftar, och vi ser ingen anledning att ändra fördelningen för att Sverige har stått emot bättre just nu. Då riskerar vi att lämna en svag marknad strax före en återhämtning.

🎧 Lyssna på senaste avsnittet av Global Gains på Spotify – och följ podden för att inte missa kommande avsnitt.

Vinsterna ska bära investeringarna

Rapportperioden har skärpt granskningen av de stora AI-satsningarna. Efterfrågan är fortsatt viktig, men investerarna vill också veta hur utbyggnaden ska finansieras och se när de enorma investeringarna börjar ge resultat i form av högre vinster och starkare kassaflöden.

Det gör skillnaden mellan ett bra bolag och en bra aktie särskilt tydlig. Verksamheten kan växa samtidigt som kursen faller, om priset redan förutsätter ännu bättre resultat. Högre räntor gör dessutom finansieringen dyrare och höjer kraven på investeringarnas avkastning.

Vi har inte tappat tron på den tekniska utvecklingen. Däremot vill vi ha fonder vars avkastning också kan komma från andra håll.

Företag som förbättrar lönsamheten, använder sitt kapital bättre eller värderas försiktigt kan vara intressanta även när de inte tillhör börsens mest uppmärksammade teman.

Därför behåller vi urvalet

Värdeinriktad förvaltning ger oss möjlighet att äga bolag där förväntningarna är lägre. Exponeringen mot Japan och övriga Asien breddar urvalet geografiskt, medan DNB Health Care ger tillgång till hälsovårdssektorn och dess långsiktiga efterfrågan.

AMF Balansfond kompletterar aktiefonderna med ränteplaceringar och möjlighet för förvaltarna att ändra fördelningen.

Det är inga garantier mot nedgångar. Även lågt värderade bolag kan få sämre vinster, och både asiatiska aktier och hälsovård påverkas av politiska beslut och finansieringsvillkor. Men vi tycker fortsatt att kombinationen är värd att behålla.

Under november bevakar vi framför allt om svagare efterfrågan börjar synas hos fler företag och om vinstprognoserna behöver sänkas mer brett.

Fortsatt höga energipriser och dyrare finansiering skulle också kunna förändra bedömningen. Då behöver vi granska hur väl fondernas innehav klarar pressen.

Inför november ser vi inte tillräckliga skäl att byta. Vi behåller fonderna och följer om bolagens resultat och utsikter fortsätter att stödja våra fondval.

Karl Lans & Pär Ståhl

Följ Global Gains!

Global Gains poddar finns på Spotify

Glöm inte att följa oss på Facebook och LinkedIn för fler uppdateringar.

På X hittar du oss som @karllans och @par_stahl

Disclaimer

Innehållet i detta nyhetsbrev är endast avsett för informationsändamål och ska inte betraktas som finansiell rådgivning. Informationen baseras på källor som anses tillförlitliga, men vi garanterar inte dess noggrannhet eller fullständighet.

Alla investeringar innebär risk, inklusive risken att förlora kapital. Läsare bör göra sin egen analys och rådgöra med en licensierad finansiell rådgivare innan de fattar några investeringsbeslut.

Observera att vi kan ha egna innehav i de aktier, fonder eller andra investeringar som nämns i detta nyhetsbrev. Eventuella innehav kommer att framgå i relevant innehåll.

⁠⁠⁠Prenumerera gratis på Global Gains – Nyhetsbrevet om världens bästa aktier och fonder⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

🔗 Följ oss även på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠YouTube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠LinkedIn⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ och ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ för nyheter och uppdateringar.

📈 Aktier och fonder som nämns i avsnittet:

Aktier

• A.P. Møller–Mærsk

• Alphabet

• Allianz

• Ambu

• Amazon

• Apple

• ASML

• Autodesk

• Axfood

• Berkshire Hathaway

• Bouvet

• Castellum

• cBrain

• Deutsche Bank

• Doximity

• eBay

• Ericsson

• Flat Capital

• Hemnet

• Industrivärden

• Infineon Technologies

• Intellego Technologies

• Investor

• Klarna

• Latour

• Mastercard

• Microsoft

• Munich Re

• Mycronic

• Nemetschek

• Nibe

• Nomura

• Novo Nordisk

• Nvidia

• Öresund

• Philip Morris International

• SanDisk

• SAP

• ServiceNow

• Siemens

• Siemens Healthineers

• Sivers Semiconductors

• Société des Bains de Mer

• Swedish Match

• Symrise

• Varian Medical Systems

• Visa

• Wolters Kluwer

Disclaimer

Innehållet i denna podcast är endast avsett för informations- och utbildningsändamål. Ingen del av podcasten ska tolkas som finansiell rådgivning, rekommendationer eller en uppmaning att köpa eller sälja värdepapper eller andra finansiella produkter. Alla investeringar medför risker, inklusive risken att förlora hela investeringen. Vi rekommenderar att du alltid gör din egen analys eller rådgör med en kvalificerad finansiell rådgivare innan du fattar investeringsbeslut.

Det var under Evlis Credit Day i Stockho…

Read more

LVMH samlar Louis Vuitton, …

Read more

En ny analys från Apollo visar att de företag som spenderar mest på AI i stor utsträckning finansieras av riskkapital. Det väcker frågor om hur uthållig efterfrågan egentligen är.

Read more

🔗 Följ oss även på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠YouTube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠LinkedIn⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ och ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ för nyheter och uppdateringar.

📈 Aktier och fonder som nämns i avsnittet:

KKR

Blackstone

Mondelez

Investor

Disclaimer

Innehållet i denna podcast är endast avsett för informations- och utbildningsändamål. Ingen del av podcasten ska tolkas som finansiell rådgivning, rekommendationer eller en uppmaning att köpa eller sälja värdepapper eller andra finansiella produkter. Alla investeringar medför risker, inklusive risken att förlora hela investeringen. Vi rekommenderar att du alltid gör din egen analys eller rådgör med en kvalificerad finansiell rådgivare innan du fattar investeringsbeslut.

Om du trodde att de mest framgångsrika aktieförvaltarna alltid handlar i botten, bör du tänka om.

En sak har varit oförändrad sedan 1975:

MSCI:s Momentum-index har utvecklats bättre än World-indexet under de senaste 50 åren.

Detta är momentumstrategin
Momentum är den akademiska definitionen av trender. I Delphi mäter man trender på…

Read more

För den som vill ha bred svensk aktieexponering kan en kombination av Investor och en småbolagsfond vara ett alternativ.

Avanzas lista omfattar 121 fondalternativ inom Sverige, från breda Sverigefonder till småbolagsfonder.

Överst på femårslistan ligger SEB Swedish Value Fund med en uppgång på cirka 104 procent. Därefter följer SEB Sverigefond på 69 procent och Lannebo Sverige på knappt 64 procent. Avanza Zero har stigit omkring 63 procent.

Investor B visar samtidigt en kursuppgång på 114 procent under femårsperioden, utan utdelningar. Med återinvesterade utdelningar blir avkastningen ännu högre.

Enbart kursuppgången överträffar alltså samtliga fondalternativ i urvalet, trots att utdelningar ingår i fondernas redovisade avkastning.

Det betyder inte att Investor varit bäst varje år eller kommer att vinna nästa femårsperiod. Men skillnaden är tillräckligt stor för att granska vad fondalternativen tillför.

Även kurssvängningarna är intressanta. Investor B har enligt Avanza en redovisad volatilitet på cirka 12,8 procent, vilket ligger i nivå med eller i den lägre delen av spannet för Sverigefonderna.

Det historiska måttet fångar däremot inte alla risker, exempelvis beroendet av några stora innehav.

Även fonderna köper Investor

SEB Swedish Value Fund, som toppar femårslistan, hade drygt 8 procent av kapitalet i Investor vid utgången av september. I Indecap Sverige var Investor det största innehavet, också med drygt 8 procent.

Dagens innehav visar inte hur fonderna varit placerade under hela perioden. Däremot visar de att Investor är ett betydande bolagsval även för fondförvaltarna.

Att äga investmentbolaget genom en fond innebär dock att resultatet också beror på fondens övriga placeringar och avgifter.

Investor B väger tyngst i OMXS30. Även i Avanza Zero, som följer det separata storbolagsindexet SIX30RX, är Investor det största innehavet med drygt 9 procent vid utgången av september.

Därutöver äger Avanza Zero bland andra Atlas Copco, SEB, ABB och Saab direkt, företag som också finns i Investors portfölj.

Överlappningen finns även i aktivt förvaltade fonder. Indecap Sverige äger exempelvis Atlas Copco, Ericsson och SEB vid sidan av Investor.

Den som kompletterar en sådan fond med investmentbolaget ökar därför vikten i flera företag som redan finns i sparandet. Det behöver inte vara fel, men ytterligare ett innehav ger inte automatiskt särskilt mycket större riskspridning.

Stor bredd, men några innehav dominerar

Investor erbjuder indirekt ägande i företag inom industri, hälsovård, finans, försvar och kommunikation. Enligt bolagets portföljöversikt står noterade bolag för 74 procent av tillgångarna, Patricia Industries för 19 procent och investeringarna i EQT för 7 procent.

ABB, Atlas Copco och Epiroc ger exponering mot elektrifiering, automation och industriinvesteringar. AstraZeneca och Sobi tillför läkemedel, SEB bankverksamhet och Saab försvar. Bland övriga noterade innehav finns Ericsson, Nasdaq, Wärtsilä, Electrolux och Husqvarna.

Riskspridningen är samtidigt ojämn. ABB och Atlas Copco står tillsammans för ungefär en tredjedel av tillgångarna. Med SEB och Saab svarar fyra noterade innehav för närmare hälften.

Det gör Investor beroende av utvecklingen i några få stora företag, trots det betydligt större antalet bolag i portföljen.

Många av företagen har större delen av sin verksamhet utanför Sverige. Investor är därför en svensk börsaktie med betydande internationell exponering. Globala investeringar, efterfrågan i USA och Asien samt valutakurser påverkar intjäningen.

Ägandet skiljer sig också från en fonds. Investor arbetar genom styrelserna och kan stödja företagens investeringar och förvärv under lång tid.

Bolaget behöver inte sälja innehav för att fondsparare vill ta ut sina pengar. Det ger möjlighet att vara uthållig när kapital lämnar aktiefonderna.

Onoterade bolag som fonden saknar

Nästan en femtedel av tillgångarna finns inom Patricia Industries. Där får spararen del av verksamheter som normalt inte går att köpa genom en vanlig Sverigefond.

Mölnlycke, som arbetar med sårvård och operationsprodukter, är det största onoterade innehavet och väger ungefär lika tungt som AstraZeneca. Därutöver finns bland andra medicinteknikbolaget Laborie, rullstolstillverkaren Permobil och Piab, som utvecklar lösningar för industriell automation.

Dessa företag tillför andra kundgrupper och intäktskällor än den noterade industridelen. Investors ägande i EQT och investeringar i EQT:s fonder ger ytterligare exponering mot onoterade verksamheter.

Värderingen är däremot svårare att följa. Onoterade företag saknar dagliga börskurser och värdena bygger på bedömningar av intjäning och jämförbara bolag. Att värdena ändras mer sällan innebär inte att den ekonomiska risken är lägre.

Vad får spararen för fondavgiften?

För en aktiv Sverigefond är jämförelsen besvärande. Förvaltaren kan välja bland fler företag och ändra portföljen när utsikterna förändras. Ändå har inget av fondalternativen i urvalet nått Investors utveckling under perioden.

Investor har egna kostnader för organisation och förvaltning, men aktieägaren betalar ingen separat årlig fondavgift. En fond behöver därför motivera sin kostnad genom bättre bolagsval eller genom att ge spararen en annan fördelning av riskerna.

Hela försprånget kan dock inte förklaras av kostnader. Även avgiftsfria Avanza Zero har hamnat tydligt efter. Bolagsval och portföljvikter har haft större betydelse.

Småbolagsfonderna har samtidigt haft andra förutsättningar än en portfölj med stora internationella företag. Svaga år för mindre bolag har påverkat femårsresultaten. Om småbolagen återhämtas kan jämförelsen se annorlunda ut.

Investor och småbolag kan komplettera varandra

Investoraktien handlas nu utan någon substansrabatt. Köparen får därmed inte något större avdrag mot det beräknade värdet på tillgångarna. Om rabatten återkommer kan aktien utvecklas svagare än den underliggande portföljen, även om bolagen går bra.

För den som vill ha bred svensk aktieexponering ser vi Investor tillsammans med en Sverigefond med småbolagsfokus som en intressant kombination.

Investor ger tyngd åt stora internationella företag och tillgång till onoterade verksamheter. Småbolagsfonden tillför mindre företag som saknas i investmentbolagets portfölj, ofta med andra kunder och tillväxtmöjligheter.

Det ger tydligare komplettering än att kombinera Investor med en bred Sverigefond där samma storbolag återkommer. Granska ändå fondens innehav, eftersom även småbolagsfonder kan äga medelstora företag som överlappar den övriga portföljen.

Småbolag kan svänga mer och vara svårare att handla i oroliga marknader. Kombinationen minskar därför inte självklart risken för kursfall, men sprider kapitalet över fler företag och bolagsstorlekar.

Femårsresultatet är inget skäl att jaga gårdagens vinnare. Däremot visar det att Sverigeplaceringen kan byggas på andra sätt än genom en traditionell Sverigefond.

Med Investor som bas och en väl vald småbolagsfond som komplement får spararen en bredare svensk bolagsexponering än genom Investor ensamt.

Följ Global Gains!

Glöm inte att följa oss på Facebook och LinkedIn för fler uppdateringar.

Global Gains poddar finns på Spotify

På X hittar du oss som @karllans och @par_stahl

Disclaimer
Innehållet i detta nyhetsbrev är endast avsett för informationsändamål och ska inte betraktas som finansiell rådgivning. Informationen baseras på källor som anses tillförlitliga, men vi garanterar inte dess noggrannhet eller fullständighet.

Alla investeringar innebär risk, inklusive risken att förlora kapital. Läsare bör göra sin egen analys och rådgöra med en licensierad finansiell rådgivare innan de fattar några investeringsbeslut.

Observera att vi kan ha egna innehav i de aktier, fonder eller andra investeringar som nämns i detta nyhetsbrev. Eventuella innehav kommer att framgå i relevant innehåll.

Robert Næss, förvaltare av Nordea Stabila Aktier, tvivlar på kalkylen och föredrar företag med stabil intjäning till rimliga värderingar. Samtidigt m…

Read more