I veckans avsnitt pratar vi om humanoida robotar och vilka aktier som kan bli vinnare när nästa stora teknikvåg tar form. Vi diskuterar också om gamla techbolag som blivit lite oväntade vinnare senaste månaderna.

Läs mer om ⁠⁠⁠Spiltan Investmentbolag Europa på: www.spiltanfonder.se⁠⁠

⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Prenumerera gratis på Global Gains – Nyhetsbrevet om världens bästa aktier och fonder⁠⁠⁠

🔗 Följ oss även på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠LinkedIn⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ och ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ för nyheter och uppdateringar.

Read more

Coca-Cola har levererat samma sak i decennier. Stabilt kassaflöde, höga marginaler och en utdelning som växer år efter år. Det är ingen tillfällig styrka utan resultatet av en affärsmodell som visat sin hållbarhet genom flera konjunkturcykler.

I en marknad där mycket fokus ligger på nästa kvartal framstår Coca-Cola som något annat. Det är ett bolag som kan ägas genom hela cykler, där avkastningen i hög grad kommer från återinvesterade utdelningar snarare än kortsiktiga kursrörelser. Samtidigt fungerar aktien som en motvikt till mer tillväxtorienterade delar av marknaden.

🎧 Lyssna på senaste avsnittet av Global Gains på Spotify – och följ podden för att inte missa kommande avsnitt.

En affärsmodell som består

Coca-Cola kontrollerar varumärken, recept och marknadsföring medan produktion och distribution till stor del hanteras av externa partners. Det gör verksamheten kapitaleffektiv och bidrar till stabila marginaler.

Bruttomarginalen ligger kring 60 procent och rörelsemarginalen runt 30 procent. Det är nivåer som få dagligvarubolag når upp till. Kombinationen av global distribution och starka varumärken gör det svårt för konkurrenter att ta marknadsandelar.

Det är också grunden till bolagets starka prissättningskraft. Coca-Cola har visat att man kan höja priser över tid utan att tappa efterfrågan i någon större utsträckning.

Read more

Efter flera år av motvind finns tecken på att småbolag är på väg tillbaka. Men vägen dit har varit skakig – och utvecklingen framåt är långt ifrån självklar. Det säger Jonas Skilje, förvaltare för Prior Nilsson Småbolag till Global Gains.

⁠⁠Prenumerera gratis på Global Gains – Nyhetsbrevet om världens bästa aktier och fonder⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

🔗 Följ oss även på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠YouTube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠LinkedIn⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ och ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ för nyheter och uppdateringar.

Read more

Den institutionella efterfrågan på bitcoin passerade just utbudet, säger Marco Poblete, Nordenchef på Bitwise.

Under den senaste månaden har stora investerare, alltså pensionsbolag, kapitalförvaltare och liknande aktörer, köpt 34 413 bitcoin via olika börshandlade produkter. Under samma period har det bara skapats 13 428 nya bitcoin. Köptrycket från de stora aktörerna ligger alltså på över två och en halv gång det nya utbudet.

Det är en tydlig vändning. I början av året var samma aktörer i stort sett frånvarande som köpare. Den 8 april i år lanserade dessutom Morgan Stanley sin egen bitcoin-produkt, som under sina knappa tre veckor på marknaden har dragit in över 180 miljoner dollar.

Bitwise Core Bitcoin ETP på Avanza

Trots det starka köptrycket har bitcoinpriset ännu inte följt med uppåt.

Det handlas fortfarande betydligt under sin tidigare topp från oktober 2025. Det är värt att stanna upp vid, för när stora aktörer köper aggressivt samtidigt som priset står stilla har det förr ofta varit förspelet till bitcoins starkaste prisuppgångar. Vårt analysteam noterade i sin senaste veckorapport att flera av de tecken som brukar synas inför en stark period nu pekar åt rätt håll, och att globala bitcoin-produkter tog in över en miljard dollar i nya pengar bara förra veckan.

Det finns också en strukturell aspekt. Nya bitcoin skapas hela tiden, men i en allt långsammare takt. Ungefär vart fjärde år halveras hastigheten. Senast hände det i april 2024, och historiskt har de starkaste prisuppgångarna kommit under året efter en sådan halvering. Skillnaden den här gången är att stora institutioner numera köper via produkter på börsen, en kanal som helt enkelt inte fanns förut, och deras köpkraft överstiger det nya utbudet.

För den som tänker långsiktigt finns ytterligare en datapunkt värd att titta på.

Vår investeringschef Matt Hougan publicerade tidigare i år en studie som undersökte vad som hade hänt om man lagt till en mindre bitcoinandel i en vanlig portfölj av aktier och räntor, mätt över åren 2014 till 2025. Resultatet var att en 2,5-procentig bitcoinandel, justerad var tredje månad, hade förbättrat portföljens avkastning i förhållande till risken i varje enskild treårsperiod under hela mätperioden. Historisk avkastning är givetvis ingen garanti för framtida resultat.

Bitwise grundades 2017 och är i dag en av världens största kapitalförvaltare specialiserade på digitala tillgångar, med över 15 miljarder dollar under förvaltning. I januari noterade vi Bitwise Core Bitcoin ETP på Stockholmsbörsen, och i skrivande stund är den med sina 0,05 procent den bitcoin-ETP på Nasdaq Stockholm med lägst avgift. Den finns att handla via Avanza och Nordnet. Avgifter kan givetvis variera över tid.

Den fråga som återstår är inte om de stora investerarna är på väg in, utan i vilken takt de kommer in. Just nu är den takten snabbare än utbudet.

Bitwise Core Bitcoin ETP på Avanza

Denna analys bygger på forskning från analysteamet på Bitwise. Marknadsföring. Detta är inte investeringsrådgivning. Kryptotillgångar innebär hög risk och passar inte alla investerare. Du kan förlora hela din investering. Historisk avkastning garanterar inte framtida resultat. Läs faktabladet och basprospektet på bitwiseinvestments.eu/se/resources

Före invasionen utgjorde Ryssland drygt halva indexet och energibolag som Gazprom och Lukoil satte tonen i regionen. När ryska tillgångar snabbt blev oinvesterbara försvann också det gamla Östeuropaindexet.

Det som växte fram efteråt är något helt annat.

I dag domineras MSCI EM Europe av Polen, Turkiet och Grekland. Banker har tagit över som den klart största sektorn medan energi fått en betydligt mindre roll.

Samtidigt har utvecklingen varit betydligt starkare än många investerare tycks ha uppmärksammat. Sedan våren 2022 har MSCI EM Europe stigit omkring 120 procent jämfört med drygt 40 procent för MSCI Europe.

Utvecklingen har i stor utsträckning hamnat i skuggan av amerikansk AI eufori, Magnificent Seven och de stora västeuropeiska kvalitetsbolagen. Men under ytan håller Europas ekonomiska karta på att förändras.

Skillnaden mellan de båda indexen handlar om betydligt mer än geografi. MSCI Europe representerar det mogna Västeuropa med tung exponering mot globala kvalitetsbolag inom läkemedel, industri och konsumtion.

Här dominerar bolag som ASML, Roche, Nestlé och Novartis. Det är stabila bolag med starka balansräkningar och höga marginaler men också marknader där den strukturella tillväxten är relativt begränsad.

🎧 Lyssna på senaste avsnittet av Global Gains på Spotify – och följ podden för att inte missa kommande avsnitt.

MSCI EM Europe erbjuder något helt annat. Regionen präglas av snabbare BNP tillväxt, högre kreditexpansion och betydligt lägre värderingar. Medan MSCI Europe handlas kring P/E 17 ligger MSCI EM Europe kring P/E 12 samtidigt som direktavkastningen är högre.

Investerare får därmed högre strukturell tillväxt till betydligt lägre värderingar än i Västeuropa.

Det kanske mest intressanta är hur indexets karaktär förändrats efter Rysslands försvinnande. Före kriget var MSCI EM Europe i praktiken ett spel på energi, råvaror och geopolitik. I dag är det snarare ett spel på banker, konsumtion, industrialisering och Europas ekonomiska tyngdpunktsförskjutning österut.

Banker har ersatt olja som drivkraft

Banker står nu för omkring halva indexet och har blivit den viktigaste drivkraften bakom utvecklingen. Det gäller särskilt i Polen och Grekland där bankerna gått från år av misstro och svag lönsamhet till att bli några av Europas mest lönsamma finansinstitut.

Högre räntor har lyft räntenetton kraftigt samtidigt som kreditförlusterna förblivit relativt låga. I Polen har dessutom stora investeringar i industri, infrastruktur och försvar skapat stark ekonomisk aktivitet.

Landet har utvecklats till en av Europas viktigaste mottagare av nearshoring när europeiska bolag försöker minska beroendet av Kina och flytta produktion närmare hemmaplan.

Det handlar inte längre bara om lågkostnadsproduktion. Polen håller successivt på att bli ett industriellt nav i Europa med ökande betydelse för allt från fordonsindustri till försvar och logistik. Att Polen i dag utgör omkring 44 procent av MSCI EM Europe visar hur dramatisk indexförändringen varit efter Rysslands exit.

Grekland har samtidigt genomgått en remarkabel förvandling. För drygt tio år sedan var landet symbolen för eurokrisen och Europas svagaste ekonomi. I dag har statsfinanserna förbättrats kraftigt, bankerna återhämtat sig och investeringarna tagit fart igen. Börsen handlas fortfarande till låga multiplar trots att den makroekonomiska bilden förändrats tydligt.

Turkiet är en mer komplex historia. Landet står fortfarande för en betydande del av indexet och bidrar med hög nominell tillväxt men också betydligt högre risk. Den ekonomiska politiken har varit volatil under flera år och valutan fortsatt svag. Samtidigt gör den unga befolkningen och den stora inhemska ekonomin att Turkiet fortfarande är svårt att bortse från i ett regionalt perspektiv.

Den geopolitiska rabatten lever kvar

Det är också Turkiet och den generella regionrisken som bidrar till att volatiliteten i MSCI EM Europe är högre än i MSCI Europe. Regionen är mer känslig för geopolitik, energipriser och internationella kapitalflöden. Valutarisken är betydligt större och börsrörelserna kan bli kraftiga under perioder av global oro.

Men just där ligger också en viktig del av investeringscaset.

Under många år har internationella investerare varit kraftigt underviktade mot Östeuropa. Först på grund av Rysslands dominans i indexet och därefter på grund av kriget i Ukraina. Det har bidragit till att regionen fortfarande handlas med en tydlig geopolitisk rabatt trots att det fundamentala innehållet i indexet förändrats radikalt.

Många investerare associerar fortfarande Östeuropa med ryska råvaror och politisk instabilitet trots att dagens MSCI EM Europe i praktiken domineras av polska banker, grekiska finansbolag och turkisk konsumtion.

Det är där den kanske största felprissättningen finns.

För samtidigt som sentimentet varit svagt har flera aktivtförvaltade fonder och ETF:er utvecklats mycket starkt. East Capital Balkans har stigit 128 procent på tre år medan East Capital New Europe är upp 122 procent.

Schroder ISF Emerging Europe har under samma period avkastat 111 procent och Swedbank Robur Emerging Europa 108 procent, trots fondens relativt strikta hållbarhetskriterier där investeringar i bolag med exponering mot fossila bränslen som kol, olja och gas väljs bort.

Som jämförelse har den breda västeuropeiska indexfonden Storebrand Europa, med exponering mot MSCI Europe och västeuropeiska kvalitetsbolag, stigit 40 procent på tre år.

Även på ETF sidan är skillnaderna tydliga. Lyxor MSCI Eastern Europe ex Russia UCITS ETF har stigit 123 procent på tre år medan Xtrackers MSCI EM Europe, Middle East & Africa ESG är upp 63 procent.

Den breda västeuropeiska ETF:en Xtrackers MSCI Europe UCITS ETF 1C har under samma period stigit 42 procent.

Ett förbisett Europa i skuggan av AI-rallyt

Under samma period som investerarkapital strömmat mot amerikansk AI och megatech har central och östeuropeiska aktier överträffat många västeuropeiska börser nästan under radarn.

Det handlar inte om samma typ av tillväxtberättelse som Nvidia eller Nasdaq men om något som blivit allt mer sällsynt i dagens marknad: hög tillväxt, höga utdelningar och låga värderingar i kombination.

Det kanske mest anmärkningsvärda är att den breda Östeuropa-ETF:en Lyxor MSCI Eastern Europe ex Russia UCITS ETF med en uppgång på 123 procent de senaste tre åren utvecklats i nivå med Nasdaq 100-index under samma period, men till betydligt lägre värderingar och med högre direktavkastning.

Samtidigt förändras Europas ekonomiska karta gradvis. Försvarsindustrin byggs ut i östra Europa, infrastrukturen moderniseras och stora industriinvesteringar flyttas närmare EU:s östra delar. Polen är kanske det tydligaste exemplet men utvecklingen märks i stora delar av regionen.

BNP tillväxten väntas dessutom fortsätta vara högre i flera östeuropeiska ekonomier än i Västeuropa under de kommande åren. Det gäller inte minst Polen där investeringar kopplade till försvar, energi och industri fortsätter att växa snabbt.

Trots det är Östeuropa fortfarande en relativt liten del av många europeiska portföljer.

Det är paradoxalt eftersom regionen under de senaste tre åren inte bara erbjudit högre ekonomisk tillväxt än Västeuropa utan också bättre börsutveckling.

I praktiken har investerare fått mer tillväxt till lägre pris.

Och kanske är det just därför regionen fortfarande är så intressant. Marknaden har ännu inte fullt ut accepterat att Östeuropa efter Rysslands exit blivit något fundamentalt annorlunda än det index investerare en gång valde bort.

Följ Global Gains!

Glöm inte att följa oss på YouTube⁠⁠⁠, Facebook och LinkedIn för fler uppdateringar.

Global Gains poddar finns här

På X hittar du oss som @karllans och @par_stahl

Disclaimer



Innehållet i detta nyhetsbrev är endast avsett för informationsändamål och ska inte betraktas som finansiell rådgivning. Informationen baseras på källor som anses tillförlitliga, men vi garanterar inte dess noggrannhet eller fullständighet.

Alla investeringar innebär risk, inklusive risken att förlora kapital. Läsare bör göra sin egen analys och rådgöra med en licensierad finansiell rådgivare innan de fattar några investeringsbeslut.

Observera att vi kan ha egna innehav i de aktier, fonder eller andra investeringar som nämns i detta nyhetsbrev. Eventuella innehav kommer att framgå i relevant innehåll.

Kapitalet har dock i stor utsträckning sökt sig till de mest uppenbara och ofta mest spekulativa exponeringarna. Små modulära reaktorer, utvecklingsbolag och projekt med lång ledtid och betydande genomföranderisk har fått stor uppmärksamhet.

Read more

Bakom satsningen står J…

Read more

Har du funderat på vilken livsstil du vill ha som pensionär?

Pensionen borde innebära frihet.

Frihet att leva som du vill och ägna tid åt det som betyder mest för dig. Ändå upplever många att ekonomin tar upp mer plats än de hade tänkt sig.

Har jag tillräckligt med pengar? Kommer mina besparingar att räcka livet ut? Och…

Read more

Omsättningen steg till 1,85 miljarder euro och rörelseresultatet uppgick …

Read more

April har blivit ännu en månad som bekräftar att marknaden håller på att breddas. Kapitalet rör sig inte längre lika ensidig…

Read more

Read more

Det mesta pekar eg…

Read more

Read more

Bakgrunden till årets uppgång är i hög grad cyklisk. …

Read more

I oroliga tider är det extra viktigt att sprida risken i sitt fondsparande. Genom att spara i en globalfond gör du precis det. Här berättar fondförvaltaren Henrik Oh om populära AMF Aktiefond Global som investerar i några av världens starkaste bolag.

Read more

Guld var en av de starkaste tillgångarna under 2025 och har fortsatt att spela en central roll in i 2026. Det är ingen tillfällighet. I en miljö där inflationen biter sig fast på nya nivåer, räntemarknaden svänger och geopolitiken åter påverkar kapitalflödena har investerare börjat omvärdera vad som faktiskt fungerar som diversifiering.

Det som tidigare räckte fungerar inte längre lika väl. Kombinationen av aktier och obligationer har under perioder tappat sin balansfunktion och där investerare tidigare kunnat luta sig mot räntemarknaden för skydd krävs i dag en bredare uppsättning verktyg. Det är i det skiftet guld åter tar plats.

När diversifiering inte längre räcker

När inflationen stiger rör sig aktier och obligationer oftare i samma riktning. Det har blivit tydligt i de senaste årens korrelationsdata där den traditionella motvikten i portföljen periodvis försvunnit.

Guld har samtidigt behållit en låg och i vissa lägen negativ korrelation till aktiemarknaden. Det gör att tillgången fungerar som en faktisk diversifierare när den behövs som mest, inte bara i teorin utan i praktiken.

Historiskt har guld stått emot väl i perioder av marknadsstress. Under kraftiga börsfall har tillgången ofta utvecklats stabilt eller positivt, vilket ger en egenskap som få andra tillgångar matchar.

Den här kommentaren är en del av vår betaltjänst.

Som gratissprenumerant får du fortsatt cirka två utskick i veckan. I betaltjänsten publicerar vi fler och djupare kommentarer och analyser, samt ger full tillgång till vårt arkiv.

Vill du ta del av hela innehållet kan du uppgradera din prenumeration.

Read more

Vi har inga externa intressen eller samarbeten som styr innehållet – bara fokus på att leverera insikter som är relevanta för dig som investerar globalt.

Prenumerera nu

Stötta oss gärna genom att teckna en helårsprenumeration för 1 990 kr per år. För enkelhetens skull ser vi gärna att betalningen sker via Swish eller Bankgiro.

I samband med betalningen, vänligen ange din e-postadress så att vi kan aktivera din prenumeration.

Swishnummer: 123-2310381

Bankgiro: 5241-2517

Stort tack för att du är med och stöttar Global Gains!

Vad du får som prenumerant

Som betalande får du tillgång till:

• Våra portföljer – innehav, förändringar och resonemang

• Fördjupade analyser – hela caset, inte bara rubriker

• Uppdateringar – vad vi gör när marknaden rör sig

• Resonemang i realtid – hur vi tänker kring nya möjligheter

Tack för att du är med på resan.

— Global Gains

Detta är vår direkta exponering – inte en modellportfölj, utan ett levande investeringsrum.

Endast tillgängligt för betalande prenumeranter.

Read more