AI:s dolda begränsning: energisystemet
Fondintervju av Pär Ståhl
Artificiell intelligens framställs ofta som nästa stora teknologiska språng. Men när tekniken skalas upp blottläggs samtidigt en mer grundläggande begränsning: världens fysiska infrastruktur.
När datacenter blir den digitala ekonomins nya fabriker sätts elnät, vattenförsörjning, transmissionskapacitet och avfallssystem under ett tryck de aldrig varit dimensionerade för. Det är här, snarare än i utvecklingen av chip och algoritmer, som det verkliga stresstestet av den digitala ekonomin äger rum.
Den avgörande utmaningen är att även i en kapitalstark värld är utbyggnaden av ny energiinfrastruktur en långsam process. Tillstånd, nätanslutningar, materialförsörjning och byggtid gör att kapacitet inte kan skalas i samma takt som den digitala efterfrågan, vilket redan i dag skapar tydliga flaskhalsar.
För investerare innebär detta ett skifte i fokus. Värdeskapandet flyttar från den rena tekniken till de system som möjliggör dess användning i praktiken: elproduktion, elnät, vatten- och kylsystem samt robust driftinfrastruktur.
I skärningspunkten mellan snabb teknikutveckling och långsam fysisk utbyggnad möter Global Gains Pekka Niemelä, förvaltare av UB Infra, en fond som sedan 2006 investerat i den infrastruktur som utgör ryggraden i moderna samhällen. Det är i mötet mellan teknologisk acceleration och fysisk tröghet som långsiktigt kapital ser god potential.
Hur snabbt förändras infrastrukturen av den digitala expansionen?
“Energisystemet är den del av infrastrukturen som förändras snabbast till följd av den digitala expansionen, men processen är trots det långsam. I USA ökar efterfrågan på el i en takt som få hade förutsett, där den snabba utbyggnaden av datacenter är en central drivkraft”, säger Pekka Niemelä.
Effekterna stannar inte vid elproduktionen utan sprider sig genom hela det lokala infrastrukturella ekosystemet. I flera regioner har elpriserna stigit, särskilt där nätkapaciteten redan varit ansträngd.
“AI-industrins tillväxt går nu snabbare än energisystemets anpassningsförmåga. Obalansen är strukturell och påverkar samtidigt elnät, produktion, vattenförsörjning och kylsystem. Det ökade trycket har också blottlagt en ny konfliktlinje kring finansieringen av nödvändig nätutbyggnad. I USA pågår en växande dragkamp mellan datacenteroperatörer och lokala hushåll och företag om vem som ska bära kostnaderna, en fråga som väntas få tydliga politiska konsekvenser i flera delstater.”
Varför har infrastruktursektorn fått en ny strategisk roll?
“Infrastruktur har länge förknippats med energiproduktion, men dagens investeringscykel sträcker sig betydligt längre. System som vatten, avfall, gasdistribution och nätkapacitet har blivit centrala byggstenar i den digitala ekonomin. När AI, datacenter och elektrifiering skalar upp samtidigt flyttas fokus från enskilda tillgångar till hela systemens motståndskraft.”
Det avspeglas i portföljen hos UB Infra. Här kompletteras traditionella energibolag av gasdistributörer samt vatten- och avfallsbolag, sektorer som är avgörande för både samhällsservice och digital expansion.
Bland innehaven finns Iberdrola, med en stark position inom förnybar energi i både Europa och USA, samt Eon, som spelar en nyckelroll inom europeisk nätinfrastruktur. På gassidan fortsätter Italgas att konsolidera marknaden, drivet av behovet av moderniserad distributionsinfrastruktur.
“I USA drivs efterfrågan av behovet av både stabil baskraft och flexibel produktion nära datacentren. UB Infra investerar selektivt inom dessa teman, men alltid inom ramen för ett strikt hållbarhetsramverk. Det innebär att även väl positionerade bolag kan exkluderas på grund av affärsmodell eller kvarvarande fossil exponering. Denna bredare syn på infrastruktur gör det möjligt för fonden att kombinera stabila, långsiktiga kassaflöden med tydliga hållbarhetskrav, vilket ger portföljen en mer uthållig riskprofil än en traditionell utility-strategi.”
Överskattar marknaden elbehovet eller underskattar flaskhalsarna?
“Marknadens tolkningar rör sig mellan två ytterligheter. Antingen antas efterfrågan på el växa närmast obegränsat i takt med AI och datacenter, eller så hoppas man att tekniska effektiviseringar snabbt ska lösa kapacitetsproblemen. Båda perspektiven förenklar verkligheten.”
Teknikutvecklingen går snabbt, men utbyggnaden av elnät och annan fysisk infrastruktur sker betydligt långsammare. Under de närmaste åren kommer efterfrågan på el att överstiga den nya produktionskapacitet som tillförs systemet.
“Utmaningarna är dessutom främst regionala och lokala. Datacenter koncentreras till vissa geografiska områden, vilket sätter särskilt hård press på transmissionssystem och lokal distributionskapacitet. Följdeffekterna sträcker sig bortom elnäten. Även vatteninfrastruktur och avfallssystem belastas, vilket snabbt kan bli en begränsande faktor i snabbt växande regioner. Flaskhalsarna handlar därför sällan om brist på producerad el i sig, utan om förmågan att leverera den där efterfrågan faktiskt uppstår.”
Hur skiljer sig utvecklingen mellan USA och Europa?
“Skillnaderna mellan USA och Europa är tydliga, både i tempo och skala. Europa ligger generellt längre fram i moderniseringen av elnät och vatteninfrastruktur, även om utvecklingen bromsas av långa tillståndsprocesser och materialbrist. Samtidigt är utbyggnaden av datacenter mer begränsad än i USA.”
“I USA är utmaningen större. Där växer de regionala kapacitetsgapen snabbt när efterfrågan ökar betydligt snabbare än nya projekt hinner genomföras. Skillnaden ligger i skalan. I USA är gapet mellan planerad kapacitet och faktisk efterfrågan redan betydande och fortsätter att vidgas.”
“Utvecklingen har också drivit upp värderingarna i delar av den amerikanska utilities-sektorn, vilket kräver ökad selektivitet. I Europa är infrastrukturen mer reglerad och utvecklas i ett jämnare tempo, med lägre kortsiktig tillväxt men stabilare kassaflöden över tid.”
Hur navigerar UB Infra denna breda och komplexa marknad?
“UB Infra investerar i bolag vars verksamheter utgör samhällets ryggrad: el, gas, vatten, avfallshantering och transmissionsnät. Denna bredd gör det möjligt att dra nytta av flera strukturella teman samtidigt utan att bli beroende av en enskild sektor.”
“Fokus ligger på stabila kassaflöden, tydliga regleringar och bolag som är fundamentalt nödvändiga för samhällsfunktionen. Datacenter bidrar till efterfrågan men är inte själva investeringsmotivet. De fungerar snarare som ett långsiktigt stöd för sektorn än som en fristående investeringstes.”
Hur bör investerare tänka kring värdering?
“Utilities har historiskt värderats som defensiva tillgångar. I USA har dock digitaliseringens ökade energibehov drivit upp värderingarna i delar av sektorn, där investerare i dag i hög grad betalar för framtida tillväxt snarare än för befintliga kassaflöden.”
“När värderingarna justeras och kommer ned till mer rimliga nivåer öppnas bättre möjligheter att successivt öka exponeringen mot USA. På sikt räknar UB Infra med att investera mer på den amerikanska marknaden, men först när prisnivåerna speglar en mer balanserad relation mellan risk och långsiktig tillväxt.”
Vad avgör utvecklingen framöver?
“Kapacitetsbrist, moderniseringsbehov och politiska beslut kommer att forma infrastrukturen under lång tid. Den digitala expansionen accelererar utvecklingen, men det är bredden i infrastrukturen som avgör hur snabbt omställningen kan fortgå.”
“Det handlar inte bara om el. Det handlar om hela det system som får våra samhällen att fungera. I det perspektivet framstår UB Infras investeringsuniversum som mer än en sektorstrategi. Det är ett långsiktigt investeringscase i korsningen mellan digital expansion och fysisk kapacitet, där mycket av framtidens värdeskapande sannolikt kommer att avgöras”, säger Pekka Niemelä.
Följ Global Gains!
Glöm inte att följa oss på Facebook och LinkedIn för fler uppdateringar.
Global Gains poddar finns på Spotify
På X hittar du oss som @karllans och @par_stahl