Kvantteknologin är på väg att ta steget från forskningslabb till finansmarknaden. Drivna av miljardinvesteringar från regeringar och teknikjättar utlovar kvantdatorer att lösa problem som dagens superdatorer aldrig kan hantera – från molekylsimuleringar och läkemedelsutveckling till finansiell modellering och avancerad kryptering.
Men medan löftena är närmast science fiction-lika är vägen mot kommersiell framgång allt annat än linjär – och för investerare handlar det om att navigera mellan vision och verklighet.
Från fysikens gränsland till näringslivets nästa front
Kvantberäkningar skiljer sig fundamentalt från klassisk datorteknik. Traditionella datorer använder binära bitar – ettor och nollor – som hanteras sekventiellt.
Kvantdatorer arbetar istället med qubits, som tack vare fenomen som superposition och intrassling kan befinna sig i flera tillstånd samtidigt. Det innebär att de kan utföra parallella beräkningar på en nivå som öppnar för helt nya typer av problemlösning.
Med denna teknik kan molekylära reaktioner simuleras i detalj för att utveckla nya läkemedel, logistikflöden optimeras på sekunder och krypteringsmetoder utmanas. Möjligheterna är enorma, men vägen dit kantas av tekniska hinder som felkorrigering, skalbarhet och extrema kylkrav nära absoluta nollpunkten.
En marknad i snabb men osäker tillväxt
McKinsey & Company uppskattar att marknaden för kvantteknologi kan nå 130 miljarder dollar till 2040, med en årlig tillväxttakt på 14–17 procent.
Drivkrafterna är tydliga: storskaliga statliga satsningar – hittills över 42 miljarder dollar globalt – en snabb ökning av antalet patent och en växande kommersiell tillgång via molntjänster.
USA leder utvecklingen genom initiativ som National Quantum Initiative Act och investeringar från aktörer som Google, IBM och Microsoft. Asien satsar tungt via företag som Alibaba och Tencent, medan Europa försöker minska gapet med program som EU:s Quantum Flagship.
De ledande aktörerna
Flera företag ligger i framkant. Google fick global uppmärksamhet redan 2019 när deras kvantdator Sycamore löste en beräkning på 200 sekunder som skulle ta en superdator 10 000 år. I december 2024 lanserade de Willow-processorn med 105 qubits, kapabel till beräkningar som tidigare skulle ta miljarder år.
IBM driver utvecklingen av hybrida system som kombinerar kvant- och klassiska datorer och gör tekniken tillgänglig via molnet. Microsoft satsar på topologiska qubits, som lovar högre stabilitet och skalbarhet.
Bland de börsnoterade renodlade aktörerna finns IonQ, som använder "ion trap"-teknologi med hög precision och god skalbarhet och Rigetti Computing, som utvecklar supraledande kvantsystem och tillhandahåller dem via sin Quantum Cloud Services-plattform.
Lång investeringshorisont
Att investera i kvantteknologi är ett spel på lång sikt. Få renodlade bolag är börsnoterade och sektorn är forskningsdriven med osäker tidshorisont till bred kommersialisering. Kursrörelserna är kraftiga – men potentialen är betydande om tekniken lyckas.
En investeringsstrategi är att kombinera renodlade innovationsbolag som IonQ och Rigetti med industrijättar som IBM, Alphabet och Honeywell, vilka har stabila intäkter men samtidigt är engagerade i kvantutveckling.
VanEck Quantum Computing
För investerare som vill ta del av utvecklingen utan att välja enskilda aktier finns VanEck Quantum Computing UCITS ETF. Fonden lanserades 2025 och är den första i sitt slag i Europa, med målet att ge en fokuserad men diversifierad exponering mot kvantteknologi och relaterad maskininlärning.
ETF:n följer MVIS Global Quantum Computing & Machine Learning Index, som omfattar både renodlade kvantbolag och etablerade teknikjättar med betydande FoU-satsningar inom området. Urvalet baseras på intäktsandelar från kvantverksamhet, storlek på forskningsbudget och styrkan i bolagens patentportfölj.
Portföljen består av omkring 30 bolag globalt, men domineras av USA, som står för ungefär två tredjedelar av exponeringen, medan Japan, Sydkorea och europeiska marknader utgör de största resterande regionerna.
Bland de största innehaven återfinns IonQ, Rigetti Computing, IBM, Alphabet och Honeywell, samt bolag inom kritisk halvledarteknik som Nvidia och TSMC. Fonden erbjuder därmed en exponering mot hela kvantekosystemet – från hårdvara och mjukvara till underliggande teknologier som möjliggör utvecklingen.
Avgiften är 0,55 procent, vilket är i linje med tematiska ETF:er med global spridning. Fonden förvaltas av VanEck, en amerikansk kapitalförvaltare grundad 1955 med säte i New York och 115 miljarder dollar i förvaltat kapital.
Kvantteknologi kan bli nästa stora teknologiska språng, men tidshorisonten är lång och vägen fram osäker. För investerare handlar det om att väga visionen om revolutionerande beräkningskraft mot risken för tekniska bakslag och försenad adoption.
Riskprofilen är dock hög
Den smala inriktningen gör ETF:n känslig för sektorspecifika svängningar, teknologisk osäkerhet och regulatoriska förändringar. Eftersom många av bolagen befinner sig i en tidig tillväxtfas kan kursutvecklingen bli volatil, och avkastningen påverkas ofta mer av investerarsentiment än av breda marknadstrender.
VanEck Quantum Computing UCITS ETF kan därför vara mest lämplig som en långsiktig satellit i portföljen – ett sätt att ta del av utvecklingen hos de företag som driver kvantrevolutionen framåt.
För den tålmodige och riskmedvetne investeraren är det en chans att positionera sig i en teknologi som kan komma att omdefiniera vad som är möjligt inom beräkningar, analys och simulering.
Följ Global Gains!
Glöm inte att följa oss på Facebook och LinkedIn för fler uppdateringar.
Global Gains poddar finns här
På X hittar du oss som @karllans och @par_stahl