Global Gains har träffat bioteknik- och hälsovårdsförvaltaren Benedicte Kilander Bakke på DNB Fonder för att diskutera deras aktuella investeringar och områden med störst tillväxtpotential för de kommande åren.
Benedicte Kilander Bakke förvaltar idag DNB Bioteknologi och DNB Health Care tillsammans med Rune Sand, med analytikern Anesa Mulabecirovic Sahnoun som stöd. Teamet förvaltar över 6 miljarder kronor i de två fonderna.
DNB Health Care, grundad år 2000, investerar främst i stora, globala hälsovårdsbolag, där USA står för cirka två tredjedelar av fondens investeringar. Den har även en övervikt mot bioteknik.
DNB Bioteknologi, startad 20 år senare är en renodlad bioteknologifond som fokuserar på sektorn för dess innovation och högre tillväxtpotential jämfört med traditionell hälsovård.
DNB Bioteknologi investerar i företag med ett marknadsvärde från 500 miljoner dollar upp till stora aktörer som Vertex, med ett marknadsvärde på omkring 1 300 miljarder dollar. Trots den stora exponeringen mot USA har fonden en övervikt i europeiska bolag.
Ni har en övervikt i europeiska bolag vilka har ni valt att investera i?
”Ett av våra största innehav är belgiska bioteknikbolaget Argenx som vi investerade redan i när vi startade Bioteknologifonden 2020. Bolagets fokus är inom utveckling av terapier för behandling av allvarliga autoimmuna sjukdomar och cancer. Argenx-aktien har haft en otroligt bra utvecklingen sedan vi tog in den i fonden och i år är uppgången över 60 procent.”
”Även bioteknikbolaget UCB är ett belgiskt bolag och ett stort innehav. De är inriktade mot specialisering och behandling av allvarliga sjukdomar som berör det centrala nervsystemet samt övriga inflammatoriska sjukdomar. Olika hälsotillstånd som behandlas inkluderar Alzheimers, Parkinsons samt osteoporos. Aktien har stigit med över 130 procent i år.”
”Novo Nordisk är vårt största innehav i hälsovårdsfonden med en vikt på drygt 7 procent i hälsovårdsfonden. Vi ökade i Novo Nordisk och minskade i konkurrenten Eli Lilly vid årsskiftet en trade som kanske inte slagit väl ut ännu, men vi är fortsatt positiva till båda bolagens verksamhet inom diabetes och fetmaläkemedel.”
”Vi har två stora schweiziska investeringar i hälsovårdsfonden. Båda har huvudkontor i staden Basel, Roche och Lonza. Lonza köpte vi mer i under fjolårets branta nedgång som startade när VD:N plötsligt sa upp sig precis före en planerad kapitalmarknadsdag. Lonza tycker vi har en spännande potential.”
Har ni några innehav som inte har utvecklats som det var tänkt i år?
”Förutom att vår ökning i Novo Nordisk och minskning i Eli Lilly ännu inte visat önskat resultat, har även AstraZeneca, ett av våra största innehav i hälsovårdsfonden med en vikt på 6 procent, gått trögt. Aktien har backat från att vara upp över 20 procent i år till att nu stå oförändrad.”
”Först publicerades svag data från den japanska partnern Daiichi Sankyo, vilket kan innebära en försening för godkännandet. Dessutom kom negativa nyheter från Kina där landchefen anklagas för bland annat illegal datainsamling, vilket påverkat aktiekursen negativt. Vi har dock köpt mer aktier och tror fortsatt på AstraZenecas starka pipeline som långsiktig tillväxtkälla.”
”I bioteknologifonden är Biomarin Pharmaceuticals, fondens största innehav på knappt 6 procent, en av våra sämsta bidragsgivare då aktien backat över 30 procent i år efter att en konkurrent presenterat positiva data för ett konkurrerande läkemedel. Vi har valt att utöka vårt innehav i Biomarin och tror på bolaget, särskilt då den nya VD:n har en tydlig plan för framtiden.”
Vilka är era bästa bidragsgivare i år?
”Argenx och UCB är två av våra mest framgångsrika investeringar i år, och vi har inkluderat dem i både vår Bioteknologi- och vår hälsovårdsfond. Argenx fokuserar på behandling av autoimmuna sjukdomar och har fortsatt leverera stark avkastning, medan UCB, som arbetar med sjukdomar inom centrala nervsystemet och inflammatoriska tillstånd, också har presterat imponerande.”
”Vi har även Scholar Rock i Bioteknologifonden, ett bolag med betydande framsteg inom behandlingar för nerv- och muskelsjukdomar. Aktien rusade över 280 procent efter positiva resultat från en fas 3-studie för spinal muskelatrofi, ett område där förväntningarna varit låga. Scholar Rock utforskar också ett kombinerat kliniskt program för fetma och muskeluppbyggnad, vilket bidragit till en ökning på 40 % sedan årets början.”
”Ett annat innehav är Viking Therapeutics, som utvecklar ett fetmaläkemedel i tablettform, en innovation som potentiellt kan revolutionera behandlingen för fetma. Företagets aktie har stigit över 200 procent i år, delvis tack vare lovande kliniska data.”
Vilka är de starkaste trenderna inom hälsovårds- och bioteknologiksektorn?
”Förra året dominerade fetmaläkemedel som den starkaste trenden inom hälso- och biotekniksektorn, en position som fortfarande håller i sig. Marknaden för fetmaläkemedel är en duopolmarknad där Eli Lilly och Novo Nordisk spelar huvudrollerna, men produktionsbegränsningar gör att marknadens verkliga storlek – uppskattad till mellan 100 och 150 miljarder dollar – ännu är osäker. Vi förväntar oss fortsatt tillväxt och har investerat i båda dessa företag, samt i Viking Therapeutics med deras potentiella fetmaläkemedel i tablettform.”
”Inom immunologi sker också betydande utveckling, där vi ser lovande framsteg och är investerade i UCB och Argenx. Dessutom är neurologiska sjukdomar som ALS, schizofreni, alzheimer och bipolär sjukdom ett intensivt forskningsområde. Många äldre produkter dominerar ännu marknaden, men nya, moderna behandlingsalternativ är på väg.”
Är det skillnad att investera i stora stabila hälsovårdsbolag mot mer volatila bioteknikbolag?
"Vi har en långsiktig investeringsstrategi för båda fonderna, men vi är mer aktiva i bioteknologifonden på grund av de större kurssvängningarna i sektorn. Detta innebär att vi ofta tar hem vinster när bioteknikaktier gör snabba uppgångar, samtidigt som vi behåller en grundposition. Om kurserna sedan faller tillbaka kan vi öka våra innehav igen. Denna strategi är en viktig del av hur vi hanterar portföljen och maximerar avkastningen i bioteknologifonden.”
Vad är det för katalysatorer ni ser på för att ett bioteknologibolag ska platsa hos er?
”För att inkludera ett bioteknikbolag i våra fonder följer vi en strukturerad process med flera steg och kriterier:”
”Inledande screening: Vi går först igenom marknadens bioteknikbolag och fokuserar på de terapeutiska områden med starkast tillväxtpotential. Vi letar särskilt efter bolag med stabilt kapital, vilket är avgörande för att finansiera forskningen och driva utvecklingen framåt. Efter denna inledande screening återstår cirka 300 bolag.”
”Innovationsgrad och teknologi: Vi bedömer varje bolags teknologi och ser till att den är nyskapande inom sitt tillväxtområde. Vi letar efter behandlingsmetoder som erbjuder tydliga förbättringar jämfört med dagens alternativ – både när det gäller effektivitet och patientnytta. Bolagets teknologi ska ha potential att förbättra den nuvarande standarden av vård eller skapa nya behandlingsvägar.”
”Genomförbarhet och potential: Vi bedömer slutligen bolagets sannolikhet att framgångsrikt utveckla och kommersialisera sin teknologi. Här ingår att utvärdera deras forskningsdata, kliniska framsteg och den potentiella efterfrågan på marknaden.”
“Det är också viktigt att bolagen har katalysatorer som ger ett nyhetsflöde i aktien, som potentiellt kan ändra värderingen av bolaget. Detta angreppssätt gör att vi kan identifiera de bolag med högst potential för långsiktig tillväxt och banbrytande medicinska lösningar.”
Vad tror ni om AI inom hälsovårds och bioteknologisektorn?
”AI har redan en betydande roll inom hälsovård och bioteknik, särskilt inom diagnostik och läkemedelsutveckling. Genom att analysera enorma mängder patientdata hjälper AI till att effektivisera processer, minska kostnader och förkorta utvecklingstiden.”
”Ett spännande exempel är Recursion Pharmaceuticals, som utvecklar ett läkemedel helt med AI-teknik. Om läkemedlet godkänns blir det första AI-drivna behandlingen på marknaden. Flera experter tror att vi kan se godkända AI-baserade läkemedel inom tre till fem år, vilket skulle bli en betydande milstolpe för sektorn.”
Pär Ståhl och Karl Lans