I februari 2024 skrev jag om Granolas, Goldman Sachs namn på elva europeiska storbolag som hade blivit något av Europas svar på Magnificent Seven.
Då var det lätt att se varför gruppen fått så mycket uppmärksamhet. Novo Nordisk rusade på Ozempic och Wegovy, LVMH och L’Oréal red på stark global efterfrågan och ASML hade befäst sin särställning inom halvledarutrustning.
Granolas hade under flera år slagit den breda Europabörsen med god marginal.
Två och ett halvt år senare finns samma elva bolag kvar: GSK, Roche, ASML, Nestlé, Novartis, Novo Nordisk, L’Oréal, LVMH, AstraZeneca, SAP och Sanofi. Men kursutvecklingen har gått åt helt olika håll och gruppen är betydligt mindre enhetlig än den var 2024.
ASML har tagit över
När jag skrev om gruppen 2024 var Novo Nordisk det självklara affischnamnet. Aktien hade stigit omkring 300 procent på tre år och förväntningarna på marknaden för fetma- och diabetesläkemedel var höga.
Sedan dess har konkurrensen från Eli Lilly hårdnat, tillväxtförväntningarna skruvats ned och Novo-aktien fallit kraftigt från toppen.
ASML har i stället tagit över som gruppens tyngsta bolag. Det nederländska bolaget har i praktiken monopol på de mest avancerade litografimaskinerna som krävs för att tillverka nästa generations halvledare.
Investeringsvågen i AI, datacenter och beräkningskapacitet har gjort den positionen ännu mer värdefull och i ett marknadsviktat Granolas-index står ASML nu för omkring en fjärdedel av värdet.
För två år sedan handlade mycket om Novo Nordisk. I dag är ASML ett av de första bolagen man hamnar hos när Europas tekniska konkurrenskraft ska diskuteras.
Lyxen har tappat fart
Även lyxbolagen har fått en tuffare resa. LVMH var länge ett av Europas mest självklara kvalitetsbolag, med den kinesiska konsumenten som en stark motor, och bolaget var under perioder Europas största på börsen.
Sedan dess har kinesisk efterfrågan bromsat och lyxkonsumtionen blivit mer försiktig. LVMH har drabbats tydligast medan L’Oréal har hållit emot bättre.
Samtidigt har flera läkemedelsbolag haft en bättre period. Roche och Novartis har stärkts och AstraZeneca har fortsatt bygga sin globala läkemedelsportfölj.
Fem av de elva Granolas-bolagen kommer från läkemedelssektorn, vilket betyder att en stor del av gruppens utveckling avgörs av forskningsresultat, nya behandlingar och patentutgångar. Granolas har därför aldrig varit särskilt jämnt fördelat mellan sektorer.
SAP har fått revansch
SAP står betydligt starkare i dag än 2024. Den långa övergången från traditionella licenser till molnbaserade abonnemang börjar synas tydligare i siffrorna, med mer återkommande intäkter och bättre lönsamhet.
Tillsammans med ASML står SAP för den tydligaste teknikexponeringen i Granolas. Men det är en helt annan teknikkorg än den amerikanska.
Magnificent Seven domineras av digital annonsering, molnplattformar, halvledare och konsumentteknik, medan Granolas blandar mjukvara och chiputrustning med läkemedel, kosmetika, livsmedel och lyx.
Europa saknar ett Nvidia eller Meta i samma skala, men har flera bolag som dominerar smala marknader där det är dyrt och svårt för konkurrenter att ta sig in.
Europabörsen har breddats
Det mest intressanta sedan 2024 har egentligen hänt utanför Granolas. För två år sedan var Europas börsuppgång starkt koncentrerad till ett fåtal stora kvalitetsbolag, men i dag är bilden betydligt bredare.
Bankerna har fått en renässans samtidigt som Europas försvarsindustri växer så det knakar. Kriget i Ukraina, högre Nato-budgetar och Tysklands kraftiga upprustning har skapat en helt annan efterfrågan på ammunition, luftförsvar, elektronik och annan militär utrustning.
Rheinmetall, Saab, Leonardo och flera andra försvarsbolag har blivit betydligt viktigare för den europeiska börsen.
Parallellt har AI-boomen gett nytt liv åt flera av Europas stora industribolag. Datacenter kräver enorma investeringar i eldistribution, kylning, kablar och kraftsystem, vilket har gynnat bolag som ABB, Schneider Electric och Prysmian.
De säljer inte AI i sig, men mycket av den fysiska infrastrukturen som krävs för att bygga ut AI-kapaciteten. Det har gjort att Europas industrisektor fått en helt annan tillväxtprofil än för bara några år sedan.
Siemens, HSBC, Santander och flera andra stora bolag har också fått större betydelse för indexutvecklingen.
Granolas har därför inte längre samma tydliga avkastningsförsprång mot STOXX Europe 600. Det säger mindre om Granolas än om resten av Europa, där fler sektorer nu bidrar till både vinsttillväxt och kursuppgång.
Inte längre en enda investeringstes
2024 gick det fortfarande att se Granolas som en ganska sammanhållen grupp. Höga marginaler, starka balansräkningar och bättre tillväxt än Europa i stort gjorde det möjligt att prata om bolagen som en korg, men i dag har både värderingarna och vinstdrivarna dragit isär rejält.
ASML handlas fortfarande till en tydlig premie, SAP har blivit dyrare efter den starka kursutvecklingen och L’Oréal är fortsatt högt värderat, medan Novo Nordisk befinner sig i andra änden efter det stora kursfallet.
Skillnaderna är logiska eftersom bolagens drivkrafter ser helt olika ut. ASML lever på investeringarna i halvledarindustrin, SAP på företagens molnflytt, Novo Nordisk på konkurrensen inom fetmaläkemedel och LVMH och L’Oréal på den globala konsumenten.
För läkemedelsbolagen kan några få forskningsresultat dessutom förändra hela vinstbilden.
För drygt två år sedan var Granolas en tydlig investeringstes. I dag är Europa mindre beroende av just den gruppen, eftersom nya vinnare har vuxit fram inom försvar, industri, banker och den fysiska infrastrukturen bakom AI-boomen.
Frågan är därför inte längre om Granolas kan slå Europa, utan vilka av de elva aktierna man faktiskt vill äga härifrån.
Följ Global Gains!
Glöm inte att följa oss på YouTube, Facebook och LinkedIn för fler uppdateringar.
Global Gains poddar finns här
På X hittar du oss som @karllans och @par_stahl