Bolagens rekordstora aktieåterköp är tillbaka på dagordningen – och inte bara bland politiker som älskar att kritisera dem. När fyra av världens största teknikbolag spenderar tiotals miljarder dollar på återköp vid rekordvärderingar väcks frågan: hade Warren Buffett gjort detsamma?
Aktieåterköp är ett av de mest omstridda inslagen i börsbolagens kapitalallokering. Kritiker menar att det är ett sätt att blåsa upp aktiekurserna och berika ledningarna, medan försvararna ser det som en effektiv metod att återföra kapital till ägarna.
Dartmouth-professorn Kenneth French formulerade det kärnfullt i en intervju i fjol: "Buybacks are divisive. They divide people who understand finance from those who don't."
Att kräva att bolag ska hålla överflödig likviditet på balansräkningen eller investera i projekt med dålig avkastning är inte rationellt. Men frågan är om alla återköp som görs i dag är lika välgrundade – särskilt när börsen befinner sig på rekordnivåer.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. S&P 500-bolagens återköp väntas i år nå en ny rekordnivå på 1 100 miljarder dollar. Samtidigt har effekten av varje återköpsdollar minskat. S&P 500:s återköpsavkastning – återköpsvolymen i relation till börsvärdet – låg under 2 procent i första kvartalet. För bara sex år sedan var den nästan dubbelt så hög, enligt data från S&P Global.
Här kommer Buffett-testet in i bilden. Warren Buffett har länge försvarat återköp mot politiska angrepp, men han gör det med ett tydligt förbehåll: de är bara försvarbara om aktien handlas under dess inneboende värde. ”What is sensible at a discount to business-value becomes stupid if done at a premium”, skrev han i fjolårets aktieägarbrev.
När värderingarna är höga lägger han hellre pengarna på hög. Berkshire Hathaway återköpte aktier aggressivt i början av decenniet, men bromsade när priset klev över hans interna värderingsmått. I dag är bolagets kassa så stor att den motsvarar omkring 5 procent av marknaden för amerikanska statsskuldväxlar.
Det testet ställer en obekväm fråga: vilka bolag bryter mot logiken? Ett exempel är de fyra teknikjättarna Apple, Meta, Nvidia och Alphabet, som i första kvartalet stod för närmare en fjärdedel av samtliga återköpsdollar i S&P 500.
Tillsammans spenderade de 75 miljarder dollar – men med en sammanvägd p/e-multipel på runt 40 gånger ligger de långt över snittvärderingen i index. Det är nivåer där Buffett själv skulle tveka.
Till saken hör att återköpen i Big Tech ofta ser större ut än de är, eftersom bolagen samtidigt delar ut enorma mängder aktier som kompensation till anställda. Meta har exempelvis köpt tillbaka 480 miljoner aktier de senaste fem åren, men under samma period emitterat 217 miljoner nya.
Nvidia har knappt minskat antalet utestående aktier alls. Apple är däremot en tydlig vinnare när det gäller att faktiskt krympa aktiestocken, medan Alphabet ligger ungefär på Metas nivå.
Höga aktiekurser är i grunden ett angenämt problem – det vittnar om stark tillväxt och högt förtroende. Men för aktieåterköp gäller samma sak som för alla investeringar: priset spelar roll.
När återköpsprogram blir rutin snarare än välavvägda kapitalbeslut riskerar de att urholka avkastningen, snarare än att stärka den. Buffett-testet påminner om att även världens största och mest lönsamma bolag inte är undantagna från grundläggande investeringslogik.
Följ Global Gains!
Glöm inte att följa oss på Facebook och LinkedIn för fler uppdateringar.
Global Gains poddar finns här
På X hittar du oss som @karllans och @par_stahl