Regionen som utklassat många AI-investeringar
Kommentar av Pär Ståhl
Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 förändrades Europas investeringskarta i grunden. För MSCI EM Europe innebar kriget inte bara geopolitisk turbulens utan också en total omstöpning av själva indexstrukturen.
Före invasionen utgjorde Ryssland drygt halva indexet och energibolag som Gazprom och Lukoil satte tonen i regionen. När ryska tillgångar snabbt blev oinvesterbara försvann också det gamla Östeuropaindexet.
Det som växte fram efteråt är något helt annat.
I dag domineras MSCI EM Europe av Polen, Turkiet och Grekland. Banker har tagit över som den klart största sektorn medan energi fått en betydligt mindre roll.
Samtidigt har utvecklingen varit betydligt starkare än många investerare tycks ha uppmärksammat. Sedan våren 2022 har MSCI EM Europe stigit omkring 120 procent jämfört med drygt 40 procent för MSCI Europe.
Utvecklingen har i stor utsträckning hamnat i skuggan av amerikansk AI eufori, Magnificent Seven och de stora västeuropeiska kvalitetsbolagen. Men under ytan håller Europas ekonomiska karta på att förändras.
Skillnaden mellan de båda indexen handlar om betydligt mer än geografi. MSCI Europe representerar det mogna Västeuropa med tung exponering mot globala kvalitetsbolag inom läkemedel, industri och konsumtion.
Här dominerar bolag som ASML, Roche, Nestlé och Novartis. Det är stabila bolag med starka balansräkningar och höga marginaler men också marknader där den strukturella tillväxten är relativt begränsad.
🎧 Lyssna på senaste avsnittet av Global Gains på Spotify – och följ podden för att inte missa kommande avsnitt.
MSCI EM Europe erbjuder något helt annat. Regionen präglas av snabbare BNP tillväxt, högre kreditexpansion och betydligt lägre värderingar. Medan MSCI Europe handlas kring P/E 17 ligger MSCI EM Europe kring P/E 12 samtidigt som direktavkastningen är högre.
Investerare får därmed högre strukturell tillväxt till betydligt lägre värderingar än i Västeuropa.
Det kanske mest intressanta är hur indexets karaktär förändrats efter Rysslands försvinnande. Före kriget var MSCI EM Europe i praktiken ett spel på energi, råvaror och geopolitik. I dag är det snarare ett spel på banker, konsumtion, industrialisering och Europas ekonomiska tyngdpunktsförskjutning österut.
Banker har ersatt olja som drivkraft
Banker står nu för omkring halva indexet och har blivit den viktigaste drivkraften bakom utvecklingen. Det gäller särskilt i Polen och Grekland där bankerna gått från år av misstro och svag lönsamhet till att bli några av Europas mest lönsamma finansinstitut.
Högre räntor har lyft räntenetton kraftigt samtidigt som kreditförlusterna förblivit relativt låga. I Polen har dessutom stora investeringar i industri, infrastruktur och försvar skapat stark ekonomisk aktivitet.
Landet har utvecklats till en av Europas viktigaste mottagare av nearshoring när europeiska bolag försöker minska beroendet av Kina och flytta produktion närmare hemmaplan.
Det handlar inte längre bara om lågkostnadsproduktion. Polen håller successivt på att bli ett industriellt nav i Europa med ökande betydelse för allt från fordonsindustri till försvar och logistik. Att Polen i dag utgör omkring 44 procent av MSCI EM Europe visar hur dramatisk indexförändringen varit efter Rysslands exit.
Grekland har samtidigt genomgått en remarkabel förvandling. För drygt tio år sedan var landet symbolen för eurokrisen och Europas svagaste ekonomi. I dag har statsfinanserna förbättrats kraftigt, bankerna återhämtat sig och investeringarna tagit fart igen. Börsen handlas fortfarande till låga multiplar trots att den makroekonomiska bilden förändrats tydligt.
Turkiet är en mer komplex historia. Landet står fortfarande för en betydande del av indexet och bidrar med hög nominell tillväxt men också betydligt högre risk. Den ekonomiska politiken har varit volatil under flera år och valutan fortsatt svag. Samtidigt gör den unga befolkningen och den stora inhemska ekonomin att Turkiet fortfarande är svårt att bortse från i ett regionalt perspektiv.
Den geopolitiska rabatten lever kvar
Det är också Turkiet och den generella regionrisken som bidrar till att volatiliteten i MSCI EM Europe är högre än i MSCI Europe. Regionen är mer känslig för geopolitik, energipriser och internationella kapitalflöden. Valutarisken är betydligt större och börsrörelserna kan bli kraftiga under perioder av global oro.
Men just där ligger också en viktig del av investeringscaset.
Under många år har internationella investerare varit kraftigt underviktade mot Östeuropa. Först på grund av Rysslands dominans i indexet och därefter på grund av kriget i Ukraina. Det har bidragit till att regionen fortfarande handlas med en tydlig geopolitisk rabatt trots att det fundamentala innehållet i indexet förändrats radikalt.
Många investerare associerar fortfarande Östeuropa med ryska råvaror och politisk instabilitet trots att dagens MSCI EM Europe i praktiken domineras av polska banker, grekiska finansbolag och turkisk konsumtion.
Det är där den kanske största felprissättningen finns.
För samtidigt som sentimentet varit svagt har flera aktivtförvaltade fonder och ETF:er utvecklats mycket starkt. East Capital Balkans har stigit 128 procent på tre år medan East Capital New Europe är upp 122 procent.
Schroder ISF Emerging Europe har under samma period avkastat 111 procent och Swedbank Robur Emerging Europa 108 procent, trots fondens relativt strikta hållbarhetskriterier där investeringar i bolag med exponering mot fossila bränslen som kol, olja och gas väljs bort.
Som jämförelse har den breda västeuropeiska indexfonden Storebrand Europa, med exponering mot MSCI Europe och västeuropeiska kvalitetsbolag, stigit 40 procent på tre år.
Även på ETF sidan är skillnaderna tydliga. Lyxor MSCI Eastern Europe ex Russia UCITS ETF har stigit 123 procent på tre år medan Xtrackers MSCI EM Europe, Middle East & Africa ESG är upp 63 procent.
Den breda västeuropeiska ETF:en Xtrackers MSCI Europe UCITS ETF 1C har under samma period stigit 42 procent.
Ett förbisett Europa i skuggan av AI-rallyt
Under samma period som investerarkapital strömmat mot amerikansk AI och megatech har central och östeuropeiska aktier överträffat många västeuropeiska börser nästan under radarn.
Det handlar inte om samma typ av tillväxtberättelse som Nvidia eller Nasdaq men om något som blivit allt mer sällsynt i dagens marknad: hög tillväxt, höga utdelningar och låga värderingar i kombination.
Det kanske mest anmärkningsvärda är att den breda Östeuropa-ETF:en Lyxor MSCI Eastern Europe ex Russia UCITS ETF med en uppgång på 123 procent de senaste tre åren utvecklats i nivå med Nasdaq 100-index under samma period, men till betydligt lägre värderingar och med högre direktavkastning.
Samtidigt förändras Europas ekonomiska karta gradvis. Försvarsindustrin byggs ut i östra Europa, infrastrukturen moderniseras och stora industriinvesteringar flyttas närmare EU:s östra delar. Polen är kanske det tydligaste exemplet men utvecklingen märks i stora delar av regionen.
BNP tillväxten väntas dessutom fortsätta vara högre i flera östeuropeiska ekonomier än i Västeuropa under de kommande åren. Det gäller inte minst Polen där investeringar kopplade till försvar, energi och industri fortsätter att växa snabbt.
Trots det är Östeuropa fortfarande en relativt liten del av många europeiska portföljer.
Det är paradoxalt eftersom regionen under de senaste tre åren inte bara erbjudit högre ekonomisk tillväxt än Västeuropa utan också bättre börsutveckling.
I praktiken har investerare fått mer tillväxt till lägre pris.
Och kanske är det just därför regionen fortfarande är så intressant. Marknaden har ännu inte fullt ut accepterat att Östeuropa efter Rysslands exit blivit något fundamentalt annorlunda än det index investerare en gång valde bort.
Följ Global Gains!
Glöm inte att följa oss på YouTube, Facebook och LinkedIn för fler uppdateringar.
Global Gains poddar finns här
På X hittar du oss som @karllans och @par_stahl