I oktober passerade guld för första gången 4 000 dollar per uns. Det är en symbolisk och psykologisk nivå som få trodde möjlig för bara några år sedan. Rallyt har pågått i nästan tre år, drivet av geopolitisk oro, centralbanksköp och växande skepsis mot USA:s ekonomi.
Men det är inte den fysiska metallen som stått för årets mest spektakulära uppgång – utan bolagen som gräver fram den.
Gruvaktier och ETF:er med guldgruvsinriktning har haft ett exceptionellt år. Enligt färsk data från Nordnet den 10 oktober har L&G Gold Mining UCITS ETF stigit 106,9 procent sedan årsskiftet, VanEck Junior Gold Miners UCITS ETF 105,1 procent och HANetf AuAg Gold Mining UCITS ETF 96,8 procent.
Även bredare alternativ som iShares Gold Producers UCITS ETF ligger nära 90 procent upp. Under samma period har själva guldpriset ökat cirka 50 procent.
Skillnaden speglar gruvbolagens hävstång: varje extra dollar i guldpris slår direkt på marginalerna, och vinsterna växer exponentiellt.
Det gör sektorn till en dubbelriktad hävstång på guldet. I uppgång belönar marknaden bolagen rikligt, men i nedgång kan de straffas hårt. Det som för guldet är ett defensivt skydd blir för gruvaktier en volatil spekulation.
Centralbankerna driver en ny guldregim
Till skillnad från tidigare cykler är det inte småsparare eller ETF-flöden som bär guldmarknaden, utan centralbanker.
Sedan 2022 har de köpt över 1 000 ton guld per år – den starkaste köptakten sedan 1970-talet. Kina har nu elva månader i rad ökat sina reserver. Polen vill höja guldandelen i sina valutareserver till 30 procent. Turkiet fortsätter diversifiera bort från dollarn.
Denna köplust är inte spekulativ utan strategisk. Efter västs frysning av ryska tillgångar 2022 har många länder dragit slutsatsen att amerikanska statsobligationer inte längre är riskfria.
Guld har därmed återfått sin gamla roll som geopolitisk valuta – en tillgång som ingen centralbank i världen kan sanktionera bort. När priset i oktober bröt 4 000-nivån var det dessa aktörer, inte daytraders, som stod för efterfrågan.
Inga träd växer till himlen – riskerna som hotar guldet
Guldets prisrally saknar inte motkrafter. En del av den fysiska efterfrågan riskerar att försvagas om priset ligger kvar på rekordnivåer för länge.
I Indien – världens största smyckesmarknad – har köpen redan börjat mattas. Kinesiska hushåll, som tidigare varit stora nettoköpare av guldtackor, söker sig i ökande grad till andra investeringar.
Det största hotet är dock makroekonomiskt. Om inflationen i USA skulle överraska uppåt kan Federal Reserve tvingas höja räntorna igen. Högre realräntor är sällan gynnsamma för guld, som saknar kassaflöde.
En starkare dollar skulle dessutom kunna neutralisera avkastningen för europeiska och svenska investerare – kronan har hittills försvagat sig mer än 15 procent mot dollarn sedan 2022, vilket förstärkt guldets avkastning i svenska portföljer.
Ett annat scenario är geopolitisk avspänning. Ett fredsavtal i Ukraina eller en stabilisering i Mellanöstern skulle minska behovet av trygg hamn-tillgångar.
Även börsras kan tillfälligt pressa guldet – under akuta likviditetskriser säljer investerare det som går att sälja, inte nödvändigtvis det de vill sälja. Guldets styrka är dess oberoende; dess svaghet är att ingen marknad är immun mot panik.
Gruvbolag: turboeffekt med baksida
Gruvaktierna har blivit årets mest kraftfulla sätt att spela guldtrenden, men deras beroende av externa faktorer gör dem sårbara.
De påverkas av stigande energipriser, arbetskonflikter och politiska risker i produktionsländer. De senaste åren har bolagen arbetat med att sänka skuldsättningen och förbättra kassaflöden, men sektorn är fortfarande cyklisk.
Newmont och Barrick, världens två största producenter, redovisar visserligen starka kassaflöden i år, men marknaden vet hur snabbt marginalerna kan vändas när metallpriset tappar. Historiskt har gruvaktier fallit dubbelt så mycket som guld i nedgångsperioder.
Skillnaden i logik är enkel men viktig: guld är valuta, gruvor är verksamhet. Den som äger fysiskt guld behöver inte fundera över löneförhandlingar i Chile eller dieselpriser i Kanada.
För investerare som söker hävstång och utdelningar är bolagen däremot oersättliga – men då krävs också högre riskaptit.
Guld eller gruvor?
Det handlar inte om antingen eller, utan om vad man vill uppnå. Fysiskt guld fungerar som försäkring – ett skydd mot systemrisker, inflation och politisk osäkerhet.
Gruvbolagen är verktyget för att förstärka en positiv guldtrend. De rör sig i samma riktning, men av olika skäl.
För långsiktiga investerare är guldet en byggsten, en stabil komponent i en diversifierad portfölj.
För mer opportunistiska placerare kan gruvaktierna ge turbo på avkastningen. Den som blandar båda får både skydd och potential – men måste acceptera att volatiliteten blir därefter.
Ett nytt råvarunarrativ
Det mest intressanta med guldets uppgång i oktober är kanske inte nivån, utan drivkraften.
Vi befinner oss inte längre i en värld där guld enbart stiger vid kris. Det stiger i takt med att den ekonomiska kartan ritas om – mot en multipolär värld där dollardominansen gradvis ifrågasätts.
Men när en tillgång börjar prisas lika mycket för sin symbolik som för sitt fundament, blir risken en del av berättelsen.
Guldets styrka ligger i att det alltid har varit något annat än pengar – en materiell motpol till finanssystemet. I dag när centralbanker och investerare flockas till samma metall är frågan om inte guldet till slut blivit just det system det en gång skulle skydda emot.
Oktober 2025 markerar ändå en milstolpe. Guldet har skrivit in sig i historien som mer än en säker hamn – som ett uttryck för hur geopolitik, räntor och förtroende flätas samman. Gruvbolagen har fått sin renässans som börsens mest volatila vinnare. Men även här gäller den gamla devisen: inga träd växer till himlen.
Följ Global Gains!
Glöm inte att följa oss på Facebook och LinkedIn för fler uppdateringar.
Global Gains poddar finns här
På X hittar du oss som @karllans och @par_stahl