Så investerar du i den nya kärnkraften
Kommentar av Karl Lans
Uranpriset har inlett 2026 med en explosiv rörelse uppåt. Med en uppgång på 25 procent bara under årets första månader handlas råvaran nu för 85 dollar per pund. Sett ur ett femårsperspektiv har priset stigit med hela 150 procent. Mycket talar för att detta bara är början på en flerårig strukturell cykel.
För investerare innebär detta en möjlighet att positionera sig i en sektor som kombinerar defensiv stabilitet med en aggressiv tillväxtpotential. Vi har granskat fem ETF:er som finns tillgängliga för svenska investerare: HANetf Sprott Uranium Miners, Global X Uranium, VanEck Uranium and Nuclear Technologies, WisdomTree Uranium and Nuclear Energy och HANetf Sprott Junior Uranium Miners.
I genomsnitt är dessa fem ETF:er upp 12 procent hittills i år och sett över de senaste tolv månaderna har de stigit cirka 100 procent.
Bäst i år har det gått för WisdomTree Uranium and Nuclear Energy och HANetf Sprott Uranium Miners som vardera är upp 16 under 2026. Svagast har det gått för VanEck Uranium and Nuclear Technologies.
Det som ligger bakom är att de båda förstnämnda fonderna har större exponering mot råvaran uran medan den sistnämnda har ett mycket större fokus på kärnkraftsteknik. De rena kärnkraftteknikaktierna har inte hängt med råvaran hittills i år.
Särskilt ETF:en HANetf Sprott Uranium Miners är helt fokuserad på råvaran uran. Det klart största innehav är NAC Kazatomprom JSC. Det är Kazakstans statliga kärnbränslebolag och världens största producent av uran. Bolaget grundades 1997 och har sitt huvudkontor i Astana. Företaget kontrollerar stora delar av Kazakstans urantillgångar och producerar uran genom ett nätverk av gruvor och joint ventures. Kazakhstan är världens största producent av uran.
Näst största innehavet är västerländska uranjätten Cameco. Bolaget har återupptagit produktion vid nyckelgruvor som McArthur River och Key Lake. Cameco driver också gruvan Cigar Lake i Kanada, som har världens högsta uranmalmhalter.
Det fina med Cameco är att bolaget har långsiktiga kontrakt med kärnkraftproducenter globalt, vilket ger stabilare intäkter. Cameco står för cirka 15 procent av fondens substansvärde.
🎧 Lyssna på senaste avsnittet av Global Gains på Spotify – och följ podden för att inte missa kommande avsnitt.
Tillsammans står NAC Kazatomprom JSC och Cameco för drygt 30 procent av substansvärdet i fonden. Det ger en mycket stark koppling till uranpriset.
Den börshandlade fonden WisdomTree Uranium innehåller också rena uranproducenter som Cameco, NexGen och Denison Mines, men är mer diversifierad och innehåller även flera kärnteknikaktier. Stora innehav är exempelvis Doosan Enerbility som bygger kärnkraftskomponenter, Curtiss-Wright som gör avancerade industrisystem till bland annat kärnkraft och Hyundai Engineering & Construction som bygger kärnkraftverk.
Ett stort innehav i båda fonderna är kanadensiska NexGen, som håller på att starta upp en urangruva i provinsen Saskatchewan. Gruvan som har byggstart i sommar kommer när den öppnar att kunna leverera världens mest högkvalitativa urantillgångar.
Fonden Global X Uranium är en hybrid mellan uran, kärnbränsle och nästa generations kärnkraft. Styrkan är att den har en bred exponering mot värdekedjan. Nackdelen skulle möjligen kunna vara att den innehåller innehav som Oklo som ska tillverka små modulära reaktorer. Risken här ligger i att det inte finns någon färdig produkt ännu.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies har en bredare exponering med fler industriella konglomerat och bolag inom teknik, konstruktion och energi.
Utöver bolag vi redan nämnt innehåller VanEck, AtkinsRéalis (tidigare SNC-Lavalin) som äger tekniken bakom CANDU-reaktorerna. Dessa är nödvändiga för att underhålla befintlig kärnkraft och bygga nya. De har också ett stort innehav i Jacobs som är en global ingenjörsjätte som sköter komplexa projekt inom energi och sanering av kärnavfall.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies har en bra mix av producenter, utvecklare och av ingenjörsverksamhet. Om världen väljer att storsatsa på kärnkraft för att nå klimatmålen, kommer dessa bolag vara de primära vinnarna.
Under de kommande åren väntas ett kroniskt underskott på uran. Kraftbolagen har under lång tid levt på gamla lager, men dessa börjar nu sina. När de stora köparna tvingas ut på den öppna marknaden samtidigt som hundratals nya reaktorer planeras, uppstår en prisdynamik som sällan skådats i råvaruvärlden.
Den globala energimarknaden befinner sig i en historisk brytpunkt. Efter decennier av underinvesteringar och politisk tveksamhet kring kärnkraften har pendeln svängt. Behovet av stabil, fossilfri baskraft för att möta klimatmålen, i kombination med en akut vilja att minska beroendet av rysk naturgas, har skapat en “perfekt storm” för uranmarknaden. Efterfrågan stiger nu i en takt som utbudet har mycket svårt att matcha, vilket lägger grunden för en långsiktig prispress uppåt.
Enligt World Nuclear Association finns det idag 440 aktiva reaktorer globalt, men det är framtidsutsikterna som verkligen imponerar. Just nu befinner sig 65 reaktorer under konstruktion och ytterligare 90 är i ett långt gånget planeringsskede. Internationella atomenergiorganet (IAEA) har i sina senaste prognoser poängterat att världens kärnkraftskapacitet kan behöva både fördubblas och tredubblas till år 2050 för att nå globala nettonollmål.
Följ Global Gains!
Global Gains poddar finns här.
Glöm inte att följa oss på YouTube, Facebook och LinkedIn för fler uppdateringar.
På X hittar du oss som @karllans och @par_stahl