Indexfonder och indexnära fonder har blivit symbolen för det enkla och billiga fondsparandet. På ytan ser de ofta likadana ut – låga avgifter, bred exponering mot Stockholmsbörsen och en passiv förvaltningsmodell. Men resultaten visar på stora skillnader. De senaste fem åren skiljer det drygt 60 procentenheter mellan vinnare och förlorare, vilket gör indexvalet minst lika viktigt som avgiften.
Indexnära fondernas framväxt
I Sverige fick indexfonder sitt verkliga genombrott när Avanza lanserade Avanza Zero redan 2006 – landets första fond helt utan avgift. Den pressade avgiftsnivåerna i hela branschen och blev snabbt en symbol för småspararvänligt fondsparande.
Det som från början var en nischprodukt för prismedvetna investerare utvecklades under 2010-talet till ett brett fenomen och en självklar del av många svenskars långsiktiga sparande.
I dag är indexfonder inte längre ett komplement till aktivt förvaltade Sverigefonder – för många utgör de basen i både pensions- och månadssparande. Trots sin enkla konstruktion döljer sig dock stora skillnader under ytan. Vilket index fonden följer har varit helt avgörande för resultatet.
Den här genomgången bygger på Avanzas sparplattform och omfattar 26 indexfonder och indexnära Sverigefonder med fem års historik. I antalet ingår både utdelande och icke-utdelande varianter av samma fond, vilket förklarar varför listan är så omfattande.
Sammanställningen belyser hur olika indexval, hållbarhetskriterier och förvaltningsupplägg har påverkat avkastningen under perioden.
Olika index – olika utfall
OMXS30 är det smalaste indexet och omfattar trettio av de mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen. OMXSB, eller Stockholm Benchmark, är bredare och inkluderar runt hundra av de största och mest handlade aktierna.
OMXS, SIX Return Index och SIX Portfolio Return Index är bredast av alla och omfattar samtliga noterade aktier på Stockholmsbörsen – från storbanker till mikrobolag.
SIX Portfolio Return Index är en särskild variant som justerats för att uppfylla fondregelverket, den så kallade 5-10-40-regeln. Det innebär att en fond inte får ha mer än 10 procent i enskilda innehav och att summan av innehav över 5 procent inte får överstiga 40 procent av fondens värde.
Indexet blir därmed mer portföljanpassat än det rena marknadsindexet, men behåller samma breda täckning.
De senaste fem åren visar tydligt att valet av index har varit avgörande. Storbolagen har dragit ifrån, medelstora bolag har utvecklats svagt och småbolagen har tyngts av högre räntor och lägre riskaptit.
Samtidigt ska det sägas att småbolag historiskt ofta levererat högre avkastning än storbolagen – men den senaste perioden har varit ett undantag.
I sammanställningen ingår även utdelande varianter av vissa fonder, som följer samma index men med en annan struktur kring utdelningar. De ändrar inte indexexponeringen i grunden, men visar hur fondbolagen skapar olika alternativ för sparare med olika preferenser.
OMXS30 – storbolagen som drog ifrån
Fonderna som följer OMXS30 är de stora vinnarna. Bankerna har gynnats av stigande räntor, verkstadsbolagen av en svag krona och exportberoendet av global återhämtning. Det har gjort storbolagsindex till en vinnarmaskin.
Avanza Zero, helt avgiftsfri, toppar listan med 65,7 procents avkastning. Nästan lika starkt har Evli Aktieindex B presterat med 64,9 procent, trots en förvaltningsavgift på 0,51 procent. Strax bakom följer Aktiespararna Topp Sverige och Aktiespararna Direktavkastning B.
Den senare skiljer sig från övriga i toppen genom att följa ett särskilt utdelningsindex: det består av de 21 bolag som har högst direktavkastning bland de 60 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen.
Indexet viktas årligen om i syfte att likaviktat spegla avkastningen från dessa bolag – vilket ger fonden en annan karaktär än de traditionella OMXS30-baserade alternativen.
Sammantaget visar det att koncentrationen till trettio bolag inte varit någon nackdel – tvärtom har den förstärkt de sektorer som gått bäst.
OMXS och SIX – hela börsen, men tyngd av småbolagen
Fonder som följer de breda indexen OMXS, SIX Return Index eller SIX Portfolio Return Index har haft det tuffare än storbolagsfonderna. Här hamnar exempelvis SEB Sverige Indexnära och Skandia Sverige Exponering, som båda följer SIX Return Index och landar på runt 51 procents avkastning de senaste fem åren.
Nordea Sverige Passiv Index, Länsförsäkringar Sverige Index och Öhman Marknad Sverige, som istället speglar OMXSB med knappt hundra av de mest omsatta aktierna, har gett en något lägre avkastning på runt 50 procent.
Handelsbanken sticker ut genom att använda flera olika jämförelseindex. Förutom fonder som följer det breda SIX SRI Sweden Index, som omfattar hela börsen men exkluderar bolag som inte uppfyller hållbarhetskrav enligt ISS ESG, erbjuder banken även fonder som speglar Solactive ISS ESG Screened Sweden 100 Tradable Index.
Det indexet består av de 100 största och mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen och filtrerar bort bolag som inte lever upp till fastställda hållbarhetskriterier.
Problemet för de breda indexen har dock varit detsamma: småbolagens svaga utveckling. I ett klimat med stigande kapitalkostnader och minskad riskvilja har de minsta bolagen blivit en belastning som dragit ned totalavkastningen.
Det avspeglas även i riskmåtten. Standardavvikelsen är högre för dessa fonder, vilket innebär större svängningar, medan Sharpekvoten blir lägre än för de mer koncentrerade storbolagsindexen. De senare har kunnat leverera en jämnare riskjusterad resa.
Avgifterna är viktiga men inte hela förklaringen
Avgifterna är en central faktor när fonder följer samma index, men utfallet visar att det inte alltid är hela sanningen. Avanza Zero är helt utan avgift och Evli Aktieindex B, med 0,51 procent i avgift, har båda landat i toppskiktet med nästan identisk femårsavkastning.
Skillnaden mellan dem borde i teorin ha varit större, men har i praktiken ätits upp av andra faktorer.
Det visar att förvaltningshantverket – hur effektivt handeln sköts, hur väl utdelningar återinvesteras och hur nära fonden lyckas följa sitt jämförelseindex – kan vara lika viktigt som den synliga avgiften.
Små avvikelser i indexkonstruktion, samt skillnader i hållbarhetskriterier och urval, kan dessutom påverka utfallet.
För långsiktiga sparare är avgiften fortfarande en pusselbit som inte kan ignoreras. Men exemplet med Avanza Zero och Evli Aktieindex understryker att ”billigast” inte automatiskt betyder bäst – det är samspelet mellan avgift, indexval och förvaltningshantverk som avgör.
Småbolags- och mikrobolagsindex – höga förväntningar som grusats
De nya indexnära alternativen som fokuserar på mindre bolag har haft en tung resa. PLUS Småbolag Sverige Index har de senaste fem åren avkastat knappt 30 procent, medan PLUS Mikrobolag Sverige Index stannat vid blygsamma drygt 3 procent.
Det är inte ett resultat av svag förvaltning – båda fonderna följer sina respektive index nära – utan snarare en konsekvens av marknadsklimatet. Små- och mikrobolagen har pressats hårt av stigande räntor och ökade kapitalkostnader och att investerarnas riskaptit har varit låg.
Historiskt har just småbolag ofta överträffat storbolagen på Stockholmsbörsen, men den senaste femårsperioden har blivit ett undantag. Här syns också tydligt den högre risken i siffrorna: både standardavvikelsen är högre och Sharpekvoten svagare än för storbolagsfonderna.
Vad väntar de kommande åren?
Genomgången av de indexnära fonderna visar med tydlighet att indexvalet är avgörande för spararens slutresultat. Under de senaste fem åren har storbolagsfonder dragit ifrån, medan bredare index och småbolagsfonder tyngts av stigande räntor och svag riskaptit.
Avgifterna spelar roll, men de förklarar inte hela bilden. Förvaltarens hantverk i att minimera avvikelser, fondbolagens hållbarhetsfilter och valet av jämförelseindex har alla påverkat utfallet i praktiken.
Att två fonder kallas ”indexfonder eller indexnära” betyder alltså inte att de är jämförbara – skillnaderna i avkastning, risk och bolagsurval är påtagliga.
Framåtblickande bör sparare inte räkna bort de bredare indexen. Historiskt har små- och medelstora bolag ofta överträffat storbolagen, och om ränteläget vänder kan de åter bli nästa periodens vinnare.
Men tills dess är det tydligt: den som vill lyckas med indexnära sparande måste se bortom rubriken ”låga avgifter” och förstå vilket index fonden faktiskt följer.
Följ Global Gains!
Glöm inte att följa oss på Facebook och LinkedIn för fler uppdateringar.
Global Gains poddar finns här
På X hittar du oss som @karllans och @par_stahl
Någon anledning till att Plus Allabolag Sverige Index inte är med?